En storseger som betyder mer än ni tror

Det var matchen som bara skulle vinnas och sådana matcher brukar inte alltid vara så lätta att vinna. Men Linköping FC vann – och fick flera positiva besked. Det allra största kom från Michaela Abam.

LFC-jubel på Grimsta IP i allsvenska omstarten.

LFC-jubel på Grimsta IP i allsvenska omstarten.

Foto: Jonathan Näckstrand

Krönika2023-08-26 16:53
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag inbillar mig att 5–2 (det kunde till och med ha varit något mål till) mot BP i allsvenska omstarten var en vinst som betyder mer än ni tror. Det är klart att ett lag som slåss i allsvenska toppen ska ta tre poäng av ett lag som siktar på att slåss i botten för att hänga kvar. Så vad var väl då segern värd inför bara de närmast sörjande på Grimsta IP?

Med tanke på förutsättningarna skulle jag rent av vilja påstå att det var en av säsongens hittills viktigaste. Strunt samma hur det såg ut (och mycket såg inte dumt ut). 

Det var segern och poängen som betydde något.

Inget annat.

För säga vad man vill om Anders Jacobson, men det är inte så att nye tränaren fått någon alldeles enkel start på uppdraget.

Mycket att leva upp till efter Andrée Jeglertz starka vår. Ont om tid för smärre taktiska förändringar för att bli mer slagkraftigt inför möten med tuffare motstånd (som Arsenal). Tre viktiga spelare borta: lagkaptenen Olga Ahtinen såld till Tottenham, VM-spelaren Stina Lennartsson på semester och skyttedrottningen Cornelia Kapocs i sjuksängen. Intensiv jakt på nyförvärv och så här långt bara ett napp i Alva Selerud.

Puh.

Nu fick Selerud börja på bänken efter bara ett par träningar med laget och jag vet att Jacobson brottades med en del funderingar kring hur han skulle göra där. Nu blev det rätt med Michaela Abam från start till höger och kamerunska nyförvärvet, som knappt fått spela alls under våren, utnyttjade sin storlek och fart och hade massor med spring i benen.

Assisten till Cathinka Tandbergs 2–0 var riktigt läckert – och sen två mål på det som såg till att det var avgjort i kubik.

Planen är att framöver spela Michelle de Jongh som central mittfältare tillsammans med Saori Takarada och även det gav positiva besked. Det var ingen glänsande insats, men hon gjorde helt klart nytta med sin bolltrygghet och kvickare fötter än alternativen.

Nu väntar närmast häftig seriefinal mot Häcken och ska det finnas någon rimlig chans att på allvar slåss om SM-guldet måste även den vinnas. LFC har en vecka på sig att trimma spelet, få tillbaka spelare och få in ytterligare några för att bredda och stärka truppen.

Det behövs när motståndet blir vassare.

Först Häcken och sedan Arsenal.

Det blir en helt annan sak än BP som stundtals verkade ha glömt det där med att röd passar till röd och inte till blå.