Det sägs att man blir snäll av pepparkakor och jag vet inte om LHC-spelarna varit för flitiga med att snylta i kakburken under senaste veckan. Eller om för många för tidigt hade käkat sig proppmätta på julbord.
Det såg stundtals så ut mot Leksand.
Den positive konstaterar att det ånyo visades moral, att det trots en av höstens sämre insatser faktiskt var på väg mot poäng och det säger att det här laget har något som gjort att det svarat för klubbens bästa seriestart på femton år. För ett år sedan hade en sådan här match slutat 1–5. Eller ännu värre.
Den negative – och objektive – konstaterar att det var alldeles för dåligt.
Inte ens jultröjorna på Klas Östman & Co räckte den här gången.
Hade LHC kommit från Leksand med poäng hade det definitivt varit läge att stanna till vid någon nattöppen mack längs vägen genom metropoler som Djurås, Ludvika, Grängesberg och Askersund och köpt ett dussin lotter. Det hade varit garanterad vinst.
Avgörandet kom sent, men 5–4 till hemmalaget var siffror i underkant och inte den mest inbitne LHC-supportern kan påstå något annat än att bästa laget för kvällen vann. Efter fyra raka vinster tog det stopp och med den här insatsen i huvudet borde det vara många som är sugna på revansch till nästa veckas rivalmöte inför fullsatta läktare mot HV 71.
Det gäller att komma ihåg vad som gjort LHC framgångsrikt under hösten, men nu var mycket av det bortblåst. Det som så ofta varit så konsekvent, noggrant och stabilt var något helt annat. Det var inte många vunna dueller, ett steg, eller skär om ni så vill, efter har sällan varit en mer träffande beskrivning och passningsspelet ska vi inte ens prata om.
Sånt kan hända och sånt kommer att hända, men ett måls förlust låter mindre dåligt än vad det i själva verket var.
Om jag varit i Marcus Högbergs kläder (de hade förmodligen inte passat) hade jag varit tokig över utebliven hjälp. Att målvakten trots fem insläppta kassar tillhörde de bättre i laget säger rätt mycket det också. LHC har skickligheten, det vet vi, men bakåt först och framåt sen. Det är så det måste vara i den här ligan.
Nog för att Leksand hade en kedja med Lucas Elvenes (framförallt han), Lucas Vejdemo och Peter Cehlarik som svävade över alla andra, men det sagt var det tydligt hur LHC underpresterade. En bättre julklapp kunde ni allt ha bjudit fansen på.
På tal om revansch: hur hungrigt borde inte HV vara efter hemska 1–6-smällen i Oskarshamn?
Det kan bli kul på annandagen.