Det ska spelas om det, brukar det heta. Eller: Vi får inte glömma att allt ändå avgörs på planen. Bollen är rund och allting kan hända.
Men kanske inte riktigt just nu i Motalaidrotten. Platt som ett kontorspapper känns bollen som i kampen för ett elitserielag i speedway i stan, och iskallt som ett fungerande kylrör i jobbet för att fortsätta ha ett bandylag i högsta serien.
Så mycket svett, rätt motorinställningar, bra slipat, reaktionssnabbhet och uthållighet handlar det inte om, utan mer rätt siffror på ett papper. Siffror som ska blidka de som bestämmer.
När det gäller Piraternas speedwaylag spekulerade vi hela vintern om huruvida bakgården allsvenskan skulle bli intressant eller inte. Svaret blev att den håller ganska ojämn nivå, men intresset från folket har varit stort oavsett det sportsliga. Därför har vi i media liverapporterat, gjort förhandsartiklar och bevakat Piraterna nästan som i elitserien. Våra siffror visar tydligt att Piraterna är det mest efterfrågade idrottslaget i vår bygd att läsa om.
Frågan är dock om vi journalister haft rätt fokus och varit rätt placerade. Vi kanske ska liverapportera från Piraternas styrelsemöten, från sponsorgruppens raggning av nya företag, från kassörens räknande av pengar och från publikläktaren i stället. Vi kanske skulle satt upp våra bärbara datorer där och skrivit i presens hur folk i kavaj går in och ut i korridorerna för att planera för framtiden.
Det är ju nämligen vid skrivbordet avancemanget till elitserien avgörs, inte i sista kurvan på en dammande oval. Vi får helt enkelt ta reda på i höst exakt i vilken minut som Piraternas ansökan behandlas av Svemo. Sedan har vi samtidigt en utsänd i den festlokal där förare och fans samlats för att ta emot beskedet om det blir uppflyttning. För det blir ju en uppflyttning i kavaj, inte en seger i jordigt mc-ställ med halvt läkta benbrott och skavsår på händerna. Nej, bollen är platt som ett kontorspapper här.
Det som hänt på banan, där Piraterna nu är klart för allsvenskt slutspel efter torsdagens bombsäkra seger mot Valsarna med 54–35 inför 1 126 åskådare, är en egentligen en betydelselös parantes.
I stället för blå, röd, vit i matchprogrammet är det kanske läge att sätta rutor för iprickande av hur stor publik det var, för hur många företag som nämndes av speakern och för hur mycket pengar såldes det korv för. Det är det som i förlängningen avgör om Motala åter får elitseriespeedway på Dunteberget.
Till sist: I veckans heta sommarvärme har IFK Motalas bandyklubb jobbat hårt för att trots allt få till en rinkis och en bandyis i normal tid i höst. Det vill säga ishockeyis i augusti och bandyis i mitten av oktober. För det krävs en hyrlösning där ett företag från Göteborg varit och tittat på isanläggningen i veckan. "Det är ett seriöst företag, ett världsföretag, som vi kan presentera ett förslag från", säger IFK-bandyns klubbchef Pär Beckne.
Nu på fredagen ska IFK träffa kommunledningen för att diskutera krisen med isen. Även bandydramatiken finns alltså just nu på kontor och i möteslokaler.