Det var upplagt för den mest ultimata slutspelsinledningen på många år. Lördagsmatch på hemmaplan. Packat med folk. En tifogrupp som slitit och gjort hela ladan röd, blå och vit med sina pappersark på varenda sittplats. Sebastian Karlsson fick priset som White Lions favoritspelare för femtitolfte gången. Captain Jack´s Army sjöng LHC:s alldeles egna nationalsång, ”Drömmar som gror vid Stångebro”. Saab Arena kokade.
Sen släpptes pucken. Och LHC bjöds på en värre åktur än om man skulle få för sig att åka Wildfire under en hagelskur. I bar överkropp. Utan bälte.
Brynäs var snabbare, rakare, buffligare, intensivare, aggressivare – och sylvassa i avsluten.
Det var märkligt – rent utsagt för jäkla dåligt – att LHC inte var bättre förberedda på Brynäs rivstart.
Brynäs spelade slutspelshockey – LHC spelade omgång 28-hockey.
Trots 0–6 i arslet var det ändå relativt lättsamt i LHC:s omklädningsrum efter matchen. Kanske för lättsamt. Tränare Tangnes pratade om att det är först till fyra som gäller. Niklas Persson hänvisade till LHC:s 6–1-seger mot Växjö ifjol. Vi i media lyfte fram 0-6 förlusten mot HV71 i första kvartsfinalen för FYRA år sen. Känsla var lite som att allt är lugnt, det här kommer lösa sig.
Jag är rädd för att det kan bli LHC:s fall. Att man, trots en rejäl överkörning på alla tänkbara sätt, inte tagit saken på fullt allvar. Man viftar bort det med att ”det spelar ingen roll om det blir 0-1 eller 0-6”.
Men låt oss vara ärliga – om Brynäs spelar hälften så bra, och sätter hälften så många chanser är man ändå ett betydligt bättre lag än om LHC skulle bli dubbelt så bra som i lördags. LHC hade ingenting, hur mycket man än vred och vände. Stjärnorna var osynliga. Grovjobbarna jobbade inte tillräckligt hårt.Backarna spelade för långsamt. Målvakterna fick tvingas till panikräddningar. Ingen sköt högt på David Rautio. Och som sås på tacon fick lagets själ, Sebastian Karlsson, avsluta matchen – och kanske till och med säsongen – med en trasig axel.
Uppförsbacke? Nja, snarare broöppning.
Jag har sällan varit så populär i den lokala mataffären som i söndags. LHC berör. Många ville ha svar på samma saker. ”Ska du såga?”. ”Är det kört nu?”.
Nej, det är inte kört. Men. Om inte LHC kommer ut som ett helt annat lag i Gävle är jag övertygad om att den här matchsserien är död. LHC m-å-s-t-e vinna ikväll.
Visst, det finns lag som kan vända 0–2-underlägen i en matchsserien.
Losers HC är inte ett av dem.