På planen har LFC med Andrée Jeglertz som byggmästare byggt ett lag som tagit sig tillbaka till svensktoppen och ut i Europa. Bra så, även om det var en tuff fredagssmäll mot Häcken. Men nu måste klubben bygga sig starkare även utanför för att hänga med i den hårdnande konkurrensen där allt fler storklubbar mobiliserar och pumpar in pengar.
Med två (!) anställda på kansliet är det just nu en anorektisk organisation och det blir så klart inte hållbart i längden.
För att det inte ska kosta för mycket pengar att leva upp till Uefas krav har Janne Andersson, stark man i styrelsen, fått hoppa in som tillfällig klubbdirektör, men samtidigt närmar sig klubben ett läge där man snart inte har råd att vara utan en mer långsiktig lösning.
Kalla det klubbdirektör, klubbchef eller sportchef eller vad ni vill. Men att få in någon i toppen för att sedan kunna bygga en starkare organisation där omkring. Med fler ideella krafter kan du komma långt, men det behövs fler som stadigt gör mer. Det kommer så klart att kosta en del, men för att växa och ta det vidare finns inget att välja på.
Då måste det få kosta.
Jag hade gjort ett försök att värva tillbaka Anders Jacobson.
Assisterande tränare under starka åren med Martin Sjögren, därefter flera år med norska landslaget och nu hemma i Linköping utan fotbollsuppdrag. Något säger mig att han skulle vara rätt man för uppdraget. Kan fotboll, har samlat på sig mycket erfarenhet, går hem i de flesta läger och är bra på att organisera.
I den bästa av världar hade han fått ovannämnde Sjögren med sig när Andrée Jeglertz stämplar ut, men det kan så klart bli svårt när han numera är verksam på herrsidan med IFK Norrköping.