Brynäs är ett av lag som LHC kan (eller rent av måste) ha bakom sig. Därför var det illa att inte kunna prestera mer i en så viktig match. Var var spelet och skärpan? Inställningen? Energin? Det här var för svagt och färglöst. Bara för att en och annan spelare har kommit tillbaka måste det göras samma jobb som faktiskt gjorts på slutet.
Klas Östman, tränaren, varnade för det när vi pratade i onsdags, så jag antar att han hade det med på matchgenomgången. Det såg i alla fall inte ut som om så många hade lyssnat.
Med hängande huvuden och sega ben var det som om ingen trodde på det. Dåliga matcher kan man göra, men det hade i alla fall inte skadat med lite attityd. Med sådana här insatser vinner du inte många matcher i SHL.
Om ens någon.
Det måste vara tålamodsprövande och komplicerat att ha ett kärleksförhållande med Linköping HC. Ni vet hur snacket brukar gå inför varje säsong. Nu äntligen är det dags. Nu ska det vända. Nu måste det vända.
Nu är känslan att självbilden faktiskt har nyanserats till det bättre och att inte så många faktiskt drömt och drömmer orealistiska drömmar om toppstrid. De senaste åren har hockeyskeppet svajat värre än en gammal Englandsbåt på Nordsjön från Göteborg till Harwich och sådana fartyg tar som bekant tid att vända.
Så är det något som LHC-fansen bör utrusta sig med så är det fortsatt tålamod.
Enligt den treårsplan som det av olika anledningar inte blev mycket med skulle det spelas SM-final i vår, men det kommer inte att hända. Även den här säsongen blir absolut viktigast att undvika kval och jag tänker att LHC under de närmaste åren mer än något annat behöver hålla sig kvar på fast mark – för att efter det få förhoppningsvis utväxling på det som nu byggs.
Det låter kanske inte så kul att tänka så, men jag tror att det är sanningen. Som det ser ut finns knappast någon annan väg att gå.
Av 33 spelare som haft mer eller mindre istid i SHL under hösten har 20 gått via den egna ungdoms- och/eller juniorverksamheten. Det är en anmärkningsvärd siffra. Det finns inget självändamål i det, men de unga som fått chansen har tagit den och visat att där faktiskt finns något att bygga på. Spelare som bröderna Hävelid, Hugo och Mattias, Filip Bystedt och Daniel Ljungman, för att nämna några, kommer att bli bra i SHL och då gäller att se till att de blir det i Linköping och ingen annanstans.
Som det är nu har för många blivit så mycket bättre först när de har flyttat.
Kryddat med nödvändig spets utifrån, som måste få kosta, och med fortsatt gynnsam utveckling på talangerna kan LHC skörda frukterna om ett antal år. På vägen dit måste göras det som så många har gjort under pandemin. Hålla i och hålla ut. Det gäller klubben, det gäller spelare och ledare och det gäller fansen.
En annan sak: jag förstår att det är ett snudd på omöjligt logistiskt uppdrag, men måste ändå skriva några rader om spelschemat. I förra veckan spelade alltså LHC i Timrå, åkte vidare till Gävle och mötte dagen efter Brynäs.
I Linköping.
Den här veckan: Gävle torsdag och Malmö lördag. Nästa: Karlstad torsdag och Ängelholm lördag.
Hm.
I en tid när många klubbar i pandemins spår har det tufft med finanserna borde ha tagits ännu större hänsyn till resandet och för att få till en bättre rytm i matchandet.