Alldeles utanför isladan i Visby vid klockan halv åtta i fredags kväll. Niklas Persson, LHC:s general manager, såg irriterad ut.
– Att man aldrig lär sig. Det blir banne mig inte bättre. Nu var det första träningsmatchen i augusti...och jag blir alltid lika lack när vi förlorar, sa han och log snett.
Klas Östman, tränaren, kom förbi.
Han såg lugnare ut.
– Vi har tjatat så mycket på killarna att de ska spela med pucken och inte bara kasta iväg den. Då kan vi inte skälla på dem för att de försöker. Inte nu, sa Östman och Persson höll med.
Naturligtvis har han rätt.
Det går inte att skälla nu – men frågan är hur det blir sen.
Med fler skickliga spelare och för att ta steg framåt är tanken att Linköping HC ska spela mer och kämpa mindre. Mycket möjligt, eller rent av troligt, att det är rätt väg att gå, men det finns inte särskilt mycket tid för att hitta rätt. Nu är träningslägret på Gotland avklarat, matchen mot Oskarshamn förlorad och ytterligare fem fajter återstår innan pucken släpps för seriestart om en månad.
Då finns inte längre utrymme för någon välgörenhetshockey där puckar bjuds ut till hungriga motståndare. I vår "Studio Visby" i fredags pratade vi med alltid vältalige Christoffer Ehn och han hymlade inte om att det var annorlunda.
– Vi vill spela mer med pucken och då blir det lite misstag här och där i början. Då är det viktigt att försöka om och om igen för att lära oss själva att spela efter den modellen. Det kommer att ta sig dag för dag. Jag skulle säga att det är en ganska stor omställning jämfört med i fjol, sa Ehn.
Rekryteringen av Jeff Jakobs som assisterande tränare med defensivt ansvar (att Jonas Emmoth också hämtas från Oskarshamn beror på andra orsaker) är förstås en del i det där. SHL-uppstickaren har hittat ett sätt att spela som givit eko i hockey-Sverige och inte minst de små insticken i mitten.
Fungerar det ökar möjligheterna att komma samlat och kontrollerat ur egen zon och på så sätt skapa numerära överlägen framåt. Men det krävs att man litar på varandra och det krävs att passningarna allt som oftast går rätt. Jag förstår tanken och det borde passa backar som Linus Hultström, Mattias Hävelid, Oscar Fantenberg och Jonas Junland.
Sen, när det blir skarpt läge, handlar det om att med så mycket annat i livet hitta rätt balans. Mellan svårt och enkelt. Mellan framåt och bakåt. Spela gärna, men gör det inte när det är helt stängt och faktiskt inte går. Det är inte modigt. Det är bara övermodigt. Att hitta den balansen blir en nyckel för Klas Östman & Co i vinter.