Det måste ha varit inför seriestart förra hösten som jag efter en träning pratade med Oscar Fantenberg och LHC:s backstjärna var tydlig med att han efterlyste mer av elakhet och vinnarattityd.
Han sa:
– Gärna lite mer grinigt och lite mer känslor. Verkligen visa att du vill någonting och inte är nöjd om du förlorar en närkamp eller släpper in ett mål. Du vet vinnarmentaliteten hos de lag som vunnit mycket. Det gäller att vi får in den också. Inte så att vi ska köra ihjäl folk, men gnaga lite på träningarna och se till att skruva upp temperaturen.
Pratar du med sportchefen Peter Jakobsson och folket runt LHC nu är det också en sak som blir rätt tydlig inför nästa säsong.
Det ska bli kaxigare och tuffare.
Det som Fantenberg efterlyste då, det som Broc Little nämnde för några veckor sedan och det som många fans och experter surrat om ganska länge.
Tuffare på isen med fysiska spelare som Remi Elie, Taylor Leier, William Worge Kreü och Arvid Aronsson in. Mer elakhet. Ryta till och bita ifrån när så behövs. Som blivande kapten (?) Fantenberg också gjorde på Twitter häromdagen. Tuffare på träningarna med ökad konkurrens och fler som tävlar om platserna. Var ska exempelvis Sebastian Strandberg in efter värvningen av Elie? Äh, bästa laget spelar. Tuffare attityd med högre krav på varandra där det mer än något handlar om att vinna. Även vid dåliga dagar när det blåser motvind ska finnas en attityd som gör LHC jobbigare att möta och svårare att slå.
Och ska det lyfta i tabellen är det rent av nödvändiga steg att ta.