Det finns en elefant i rummet och den handlar om ålder. Vissa menar på att medelåldern i ett lag är ovidkommande, att det är den kollektiva skickligheten som räknas. Andra hävdar till och med att ju äldre och mer rutinerade spelarna är, desto bättre.
LHC är SHL:s äldsta lag. Spelartruppen har en medelålder på drygt 27 år.
Det behöver inte säga någonting om varför laget inte har nått upp till önskad nivå så här långt den här säsongen. Eller så säger det en hel del. LHC är nämligen inte det enda exemplet på äldre lag som har lämnat mer att önska i serien.
Om man ställer SHL-lagens poäng och ålder mot varandra är det svårt att inte blunda för sambanden. Två av de tre yngsta lagen i serien (Djurgården och HV71) ligger topp fyra i tabellen. Och av de fyra äldsta lagen återfinns tre av dem (Malmö, Luleå och Karlskrona) på nedre halvan.
Det krävs mindre för att kalla det ett mönster, och man brukar väl säga att tabellen och statistik aldrig ljuger.
Hockeyn som spelas i dag är inte den samma som för fem år sedan. Allt går snabbare och då behöver även spelarna anpassa sig. Och inte kommer det att gå långsammare när det vankas slutspel.
För visst har den sportsliga ledningen försökt optimera det här laget för att vara så bra som möjligt i slutspelet? Det blir intressant att se hur den strategin står sig längre fram.
Niklas Persson och Tony Mårtensson skruvar visserligen upp LHC:s medelålder avsevärt. Men just de två är spelare som förväntas göra skillnad mot slutet på säsongen, och bör därför inte räknas bort i sammanhanget.
Men man brukar väl också säga att gammal är äldst och att vishet kommer med åren. Frågan är om det hjälper LHC i den moderna ishockeyn.