En jul, vinter och försäsong har passerat sedan den där tidiga morgonfikan med Jens Gustafsson i början av december.
Det blev en sittning som skruvade tillbaka tiden och ett möte där blicken fästes framåt och uppåt.
En självkritisk IFK-manager underkände sitt eget 2017 och sa:
– Jag är inte helt nöjd med hur jag har klarat av att förbereda laget på planen.
Vis av ett fjolår som blev mindre och mindre spännande ur ett IFK-perspektiv och med en stark transfervinter till handlingarna är det dags att kasta sig ut igen.
IFK klär in säsongen i en annan framtoning.
"Peking" trampar upp en betydligt mer spännande stig.
Ett drag som tillfredsställer en stor portion av fanskaran som stört sig på att det varit för mycket fritidsgård på Östgötaporten.
Tillmötesgåendet är fortfarande en vital byggsten i Jens Gustafssons ledarskap.
Något som hans största belackare menar sinkat laget i kampen på Malmö FF, AIK, Östersund och Djurgården.
Kritiken bottnar i att det har varit för mycket av en social verksamhet. Att strävan efter välmående, att alla kommer till jobbet och trivs, gått ut över resultaten.
SM-guldet satte Janne Andersson på en tron. Efterträdaren har aldrig varit i närheten att nå samma status men det är en orättvis jämförelse. Förbundskaptenens lag köptes aldrig sönder. Under Gustafsson har IFK valt att skola och spela in de som fått sitta bredvid annars i stället för att investera. Fram till nu.
I oktober fyller Jens Gustafsson 40. I den vevan kan det vara tack och adjö till IFK eller så har den fräna kapprustningen slagit väl ut och Kamraterna fått ut vad de vill av den trupp de värvat och byggt.
Skåningen är helt och hållet beroende av ett bra år för att bli kvar.
Har Jens Gustafsson lyckats förbereda sitt lag på planen bättre den här gången?
Vintermatcher är en lömsk ledsagare. De kan rent av vara en bedragare.
Vad som hänt hittills under året behöver inte betyda ett skvatt när det är allsvenska poäng i potten.
När klockan tickat ned till allsvensk premiär är det som vanligt en hög med frågor som hänger obesvarade.
Ovissheten är en stor del av tjusningen med att starta upp allvaret men det är ett par funderingar som sticker och kliar.
Det fanns perioder när IFK höll på att passa sig till kollaps förra året. Sveriges bästa konstgräslag är trygga, bekväma och tror stenhårt på sitt eget rull men det är enkelt att försvara sig emot när man glömmer bort att hota. Ett bättre fungerande djupledsspel och etta, trea, sexa-trenden kan brytas.
Det är till och med en direkt förutsättning.