Dags att lugna ner dig, Holm

Det pågår en ständig och viktig debatt om vår ungdomsidrott. Den handlar bland annat om gränsen mellan att vara en stöttande eller en alltför krävande förälder.

Foto:

KRÖNIKA2018-11-28 12:00

Den handlar om när en engagerad förälder övergår till att vara en aggressiv förälder. Den handlar om hur föräldrar är som förebilder, då barn och ungdomar, enligt experterna, mer gör som föräldrar gör än som de säger. Forskare, media, idrottsledare, förbund och givetvis också RF-basen Björn Ericsson är eniga om att en engagerad, stöttande förälder som agerar som en bra förebild är det bästa.

Alla har de varit med att fördöma föräldrar som ”bryter mot dessa regler”. Det har varit skarpa uttalanden, undersökningar och artiklar med tydliga exempel. Givetvis skall en förälder inte i en ”plojmatch”, ingen annan match heller, upprepat klaga på och pika en ung domare. Givetvis är det förkastligt av en förälder att stenhårt sparka bort en boll som dessutom träffar en oskyldig åskådare i magen. Åskådaren får sådana smärtor att dessa behöver kontrolleras av sjukvården.

Orsaken till uppträdandet? Förlust i samma ”plojmatch”. Föräldern i fråga tävlar också mot det egna tonårsbarnet i tävlingar och ser givetvis till att vinna. Samme förälder hittar också på egna rekord som det egna nedre tonårsbarnet tampas med. Jag känner inte föräldern i fråga, men det känns onekligen som en förälder som gått övergränsen eller i alla fall balanserar farligt nära den. Kanske läge att forskare, media, idrottsledare, förbund och givetvis den i alla medier ständigt närvarande RF-basen Björn Ericsson pratar lite med föräldern?

Nu är det kanske så att det är betydligt enklare att använda anonyma och okända föräldrar som exempel och inte prata allvar med personer man riskerar att träffa. Man vill ju inte skapa dålig stämning på firmafester som idrottsgalan. Det är som bekant enklare att sparka nedåt än uppåt. Så att påpeka att Stefan Holm, som är föräldern i exemplen ovan, visar upp ett beteende som om han vore en helt vanlig förälder skulle sågats stenhårt är kanske för jobbigt? Eller är det så att när Stefan Holm skäller på en domare i en fotbollsmatch i ”Vem kan slå Anja & Foppa” så visar han vinnarskalle? När han i vredesmod efter en förlust i samma match skadeskjuter programledaren är även detta då tecken på vinnarskalle? När Holm hittar på rekord för sitt barn och slår barnet i tävling vad är då tanken förutom press? Du är förälder och tränare nu Holm, så lugna ner dig eller bli en del av statistiken över tveksamma idrottsföräldrar.

Krönika

Mikael Petersson

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!