Jag tror det var i en småländsk speedwayblogg jag läste det först, ordet som smittat av sig och som alla använt i sin beskrivning av Piraternas lag 2017.
Piraterna är framtungt.
Med det menas att det övre skiktet av laget håller världsklass och sedan finns det lite ihopskrap bakom som ska försöka ta enstaka poäng medan de bästa levererar stort.
Nu är premiären avklarad och visst är Piraterna framtungt. Men med betoning på det negativa i ordet tungt i så fall.
För det var ett Motalalag i fullständig obalans som visade upp sig i den iskalla vårkvällen på Dunteberget. Det var uppochned och det gick över styr kan vi säga. Bildligt talat då, för några krascher och omkullåkningar var det inte i närheten av någonstans. Men världsstjärnorna vek ned sig, om inte ned i gruset så poängmässigt på tavlan.
Matchen gick svindlande fort där Piraterna ändå såg ut att ha slagläge i paus, fyrapoängsledning med 32–28 efter tio heat, men där hemmalaget sedan föll som ett korthus. De fem sista heaten förlorades med 7–23 efter tre femettor i baken och då förstår ni hur tungt fallet var.
Jag undrar om jag någon gång sett Piraterna falla så tvärt i slutet av en match.
Lagledaren Stefan Andersson Skill erkände också att till och med han var chockad av det som hände. Här hade en av de "sämre" förarna, Motalasonen Daniel Davidsson, överträffat sig själv och kört hem tolv pinnar. Ändå förlorade Piraterna med just tolv pinnar, 39–51.
"Jag vill inte såga mina förare, men det här är en total genomklappning. Det måste vara en väckarklocka med stora bokstäver", sade "Ando" som bara ville ge Daniel Davidsson godkänt. Nye Niels-Kristian Iversen körde in 9+1 poäng, men ansågs inte vinna tillräckligt många starter.
Analysen var att Piratförarna var för snälla in i förstasväng och att Dackarna där vann matchen med sin tuffhet. Bortalaget körde hårt, men inte över gränsen.
Det finns inte mycket Piraterna kan göra i förändringar heller, mer än att Daniel Henderson lär komma in som reserv nästa omgång i stället för Joel Larsson.
Annars har Piraterna sin framtunghet att leva med och det är bara för stjärnor som kaptenen Greg Hancock, sällsynt blek i premiären med 4+1 poäng, Damian Balinski och Emil Sajfutdinov att komma upp på banan igen och leverera det som förväntas.
Även inramningen var en besvikelse, bara 2 169 åskådare på Motala arena visar återigen att det är så lätt att överdriva ett lokalt intresse. Publiken är svårflirtad och jag förstår att Piraterna var missnöjda, även om det var kallt.
"Om det så snöat borde det varit 3 000 här", sade Stefan Andersson Skill.
Jag kan hålla med Piraterna i den besvikelsen. Det var ändå sex förare från årets VM-serie på plats på Dunteberget, det känns som att Motalaborna tar den höga nivån för given och bara besöker matcherna ibland när man känner för det.
Rätt vad det är kan den här showen vara borta från stan, så tunn och skör är speedwaysporten.
Men innan det sker så tror jag vi har ett gäng världsstjärnor som vill komma tillbaka till Motala och visa vad de kan. Tror flera av Piratstjärnorna skämdes rätt rejält för sin insats, även om vi också ska komma ihåg att Dackarna är bra och också är en av guldkandidaterna.
Det jag minns från den här kvällen är överraskningen Daniel Davidsson. Resten: Gör om och gör rätt!