Publiktappet har gått hand i hand med SHL-hockeyn under säsongen. Om fler matcher varit som den mellan LHC och Frölunda hade inte bekymren varit lika stora. Det är bara att tacka för den sköna lördagsunderhållningen. De som valde bort tv-soffan och ”Stjärnorna på slottet” hade en helkväll i Saab arena. Vad är väl Özz Nujen och ÖrjanRamberg mot Broc Little och Andreas Johnson?
Men här fanns alltså chansen att ta sig upp som tvåa, här hade det blivit förlust i fyra av fem hemmamatcher, här hade Frölunda en urladdning i benen så sent som kvällen före…och så kommer LHC ut och gör ingenting under nästan en hel period. Bekvämlighetens fula tryne visade upp sig och det fanns vare sig spel eller attityd.
Det var för dåligt.
Det borde inte behövas, men om inte spelarna tar sitt ansvar är det upp till ledningen att göra mer för att se till att det laddas maximalt. Jonas Junland, backstjärnan, ska inte i andra periodpausen kunna stå och säga att ”i första perioden var det nog bara publiken som var här”.
Och även om det blev så mycket bättre får LHC skylla sig självt att det inte blev någon poäng till slut. Om det på bortaplan har hittats vägar att vinna har det på slutet varit precis tvärtom hemma. Där måste det bli bättring.
Annars stod jag mest och funderade på vart tog lunken vägen? LHC–Frölunda var i två av tre perioder lika mycket lunk som ett adrenalinstinnt Merseysidederby i engelska ligan.
– Högklassig match. Det var nästan så att man kom på sig själv med att stå i båset och njuta, sa Dan Tangnes, assisterande LHC-coachen.
En av vinterns höjdare i Saab arena. Absolut. En kul match á la slutspel.
Fart. Tacklingar. Snygga mål. Svängningar. Grinigt. Tjuvsmällar.
Med den intensiteten, spänningen och inramningen är onekligen ishockey en svårslagen underhållning. Att Frölunda till slut hade studsarna med sig och avgjorde när det kunde ha gått hur som helst... well, shit happens. Det som borde reta LHC mest var den så svaga starten.
Kan man inte få önska sig en ny slutspelsserie mellan de här lagen?
Att spela klockan åtta en lördagskväll var ett påtvingat försök på grund av den årliga konståkningstävlingen i Linköping. Med tanke på det inte kom mer än 5 452 åskådare på toppmötet var det ingen bra idé. Å andra sidan var det bra drag på dem som var där.
Konstaterar att jag nu skrivit 2 328 tecken utan att med en bokstav ha nämnt domarduon Björk& Öhlunds tombolabedömning helt utan känsla. Men säg så här: om en spelare som varit lika dålig hade han inte spelat nästa match.
Sexton matcher kvar att spela av SHL-hockeyn. Så vad vet vi redan nu? Tja, att Skellefteå vinner serien och att Modo får kvala.
Vi får återkomma till resten.