Luleå och Brynäs i alla ära – men Linköping HC känns vassare än på länge. Om skadorna håller sig borta vill säga.
Visst, Lara Stalder är en klass för sig i Brynäs och kan avgöra matcher på egen hand. Och visst, Luleå har byggt upp något stort som går att jobba vidare på år efter år efter år...
För några säsonger sedan var LHC laget man alltid kunde räkna med, men nu har de hamnat ett steg neråt i hierarkin när andra lag börjat spänna musklerna. Dock känns det som en spännande satsning i år. Kommer de fajtas om SM-guldet in i det sista? Oklart. Kommer de komma lång i ett slutspel? Ja, det tror jag absolut.
Nye LHC-tränaren Thomas Pettersen bygger upp spelet på en defensiv struktur som ska bära laget framåt. Och det finns absolut flera starka försvarsspelare i Linköping. Samtidigt får man inte glömma bort att laget har fått in två stjärnforwards i form av Jennifer Wakefield och Carly Bullock som jag tror kommer ligga i toppen av poängligan den här säsongen.
Addera rutinerade Madelen Haug Hansen och Linnea Johansson, som äntligen verkar vara skadefri och mer vältränad än någonsin, så finns det mycket att hämta offensivt också.
Nu har jag sett två försäsongsmatcher – och en försäsong är alltid en försäsong. Men känslan är att det här laget har kommit ihop som grupp väldigt snabbt. Tidigare säsonger har återsamlingen skett mycket senare för de internationella spelarna. I år var de istället med från start och jag tror det är en av nycklarna till att laget även ska lyckas på isen.
Mår man bra som grupp utanför isen kämpar man också för varandra i alla lägen på isen.