Det är 20 år sedan Kristoffer Berntsson tog sina första skär i skridskoskolan hemma i Landvetter utanför Göteborg. Nu är han Sveriges stora hopp i VM i Scandinavium i mars. Vägen dit går via Zagreb, där EM avgörs kommande vecka. Herrarna tävlar på onsdag och torsdag. Kristoffer Berntsson var tia på EM ifjol.
Hur ser målet ut i år?
- Att åka bra. Det är viktigare än placeringen. Känslan på VM förra året går nästan inte att beskriva. När man tränat på nånting många gånger, och sen får till det och lyckas på tävling. Det kunde man ha med sig länge.
Hur påverkas din säsong av att det är VM på hemmaplan?
- Det är så klart en höjdpunkt, som jag sett fram emot i flera år. Fulla läktare, folk man känner är där, det ska bli jätteroligt. I förväg märks mest att det blir extra uppmärksamhet och grejer runt omkring som man ska göra, reklambilder och sådant. Men det är roligt. Som tur är har jag varit med i några år och fått lite rutin på sånt där.
Hade det varit jobbigare för dig med ett VM i Göteborg för fem år sedan?
- Ja, det är möjligt. Men fördelen med att vara ung är att man inte fattar riktigt. På mitt första EM var det så stort, nytt och häftigt allting att man inte förstod vad man gjorde, så det gick bra ändå. När man blev äldre kom fler och fler tankar in i bilden. Man inser att det inte bara är skoj.
- Men jag åker egentligen bara för att det är roligt. Jag pluggar vid sidan om, elektroteknik på halvfart på Chalmers.
Vilken är din starkaste sida som konståkare?
- Jag är ganska allsidig. Det är bra att vara musikalisk, ha bra teknik och koordination, och att vara spänstig. Och att fortsätta utvecklas, även om man som jag fyllt 25 år.
Du åker till discomusik, från filmerna Studio 54 och Saturday Night Fever. Hur valde du ut den?
- Min koreograf, min tränare och jag kommer överens om musik tillsammans. Discotemat var min idé. Sedan började processen att leta musik, som är ganska jobbig. Man vill hitta nåt som är bra, som ingen annan haft, som är bra att åka till, och där det inte är nån sång.
Spelar du något själv?
- Elgitarr när jag var mindre. Jag var med i ett garageband som spelade punk och skatepunk, som Strebers och Millencolin.
Din dräkt är ny för säsongen, med glittrande lila skjorta. Hur har du valt den?
- Min sömmerska och jag tittade på tyger. Vi hittade ett som passade till disco. Men när det gäller dräkter är det inte jag som kommer med idéerna.
Vilket är det svåraste hoppet du gör?
- Trippel axel. Man startar framifrån, snurrar tre och ett halvt varv och landar bakåt. Jag satte den första gången på SM år 2000. Det kändes overkligt. Jag hade aldrig klarat det på träning, men chansade lite med att ta med den i programmet. Det blev en väldig uppståndelse.
Är det något hopp du vill lägga till i programmet?
- Jag jobbar på en kvadrupel toeloop. Man åker på höger fot bakåt, sätter ner taggen på vänsterskridskon, snurrar fyra varv i luften och landar på höger fot. Men med dagens poängsystem kan få mer poäng för ett lättare hopp som görs bra, än för ett svårare hopp som görs lite sämre.
Kan det leda till att man inte ger sig på nya, svårare saker?
- Nej. Alla gör det ändå, och klämmer in så mycket man bara kan. Det är ingen som fegkör.