Ulf Karlsson avslöjar att han dopade sig under sin egen elitkarriär.
Jag tog två kurer av ett medel som hette dianabola, säger friidrottens förre förbundskapten när TT träffar honom i Karlstad.
En höstdag 1970 gick den dåvarande militären Ulf Karlsson in till sin läkare på regementet I2 i Karlstad för att fråga honom om råd. Karlsson hade hört av en kompis om en nytt preparat som skulle vara bra för att hjälpa med träningen. Efter att ha konsulterat Fass konstaterade arméläkaren att dianabola nog kunde vara bra för att bygga upp muskelstyrkan.
Då, i början på 70-talet, var anabola steroider fortfarande ett fullt tillåtet träningshjälpmedel. Användandet förbjöds först 1974.
På den tiden existerade ju inte ordet dopning. För mig var det som att ta järnpiller för att inte bli förkyld, berättar Ulf Karlsson.
Steroiderna hämtade han ut på apoteket, och dopningen hade sin effekt.
Jag tog två treveckorskurer, en i oktober och en i januari, och jag kände att jag snabbt blev starkare.
Men han blev förmodligen för stark och pillren blev slutet på mångkampskarriären.
Delar av kroppen hängde inte med. Jag fick benhinneinflammation och tvingades lägga av med friidrotten.
Ulf Karlsson var långt ifrån ensam om att använda preparat som i dag är förbjudna. När läkaren Arne Ljungqvist valdes in i Svenska friidrottsförbundets styrelse 1971 gjorde han en enkät med friidrottslandslaget. Resultatet blev chockerade - det visade sig att en tredjedel av de 67 procent som svarade på enkäten uppgav att de använde anabola steroider.
Jag blev förvånad över att svenska ungdomar var redo att spekulera med sin hälsa. Men man måste komma ihåg att på den tiden ansågs det inte vara något fult, säger Ljungqvist.
Ulf Karlsson är övertygad om att dagens stora svenska stjärnor är helt rena.
Det går att bli lika bra utan dopning - bara att det tar längre tid. Det har ju våra svenska stjärnor bevisat.
Karlssons egen filosofi för att minska dopningen inom friidrotten är enkel - hårdare straff.
Jag tycker det borde vara livstids avstängning, i alla fall den andra gången.
Det går aldrig, aldrig att släppa dopningen fri. Det går inte med tanken på hälsorisken. Det skulle vara samma sak som att tillåta knark.