-- Tja, det är kul med en bra placering, även om det inte blev guld, säger Martin.
Klockan halv ett på lördagsnatten, eller söndagsmorgonen om man så vill, lämnade han och Nathalie Sundsta sporthall i Karlstad med silvermedaljerna om halsen. En lång dag i dansskorna var till ända. Tröttheten gick naturligtvis inte att ta miste på och direkt efter att domarna hade tillkännagivit sina resultat blandades den dessutom med lite, lite besvikelse.
Förhoppningen när VM-äventyret började på lördagsmorgonen var att ta sig till final, men under dagen flyttades målet fram och riksmästarna från i somras kände en viss vittring av guld.
-- Klart att vi ville vinna, men vi är förstås glada för andraplatsen. En silvermedalj smakar rätt så bra den också, säger Martin.
Uttagningarna startade vid lunchtid på lördagen och Motalaparet, som till vardags dansar för Wetternbuggarna, slog mer eller mindre nock-out på de övriga åtta paren i juniorklassen.
Tre gånger visade de upp sig för domarna som blev så nöjda att de tog dem och ytterligare ett par direkt till final medan övriga sju fick göra upp i ett extranummer, så kallad hope round.
-- Tummarna upp! Det kändes alldeles toppen, försäkrar Nathalie.
Runt dansgolvet satt domare från USA, Tyskland, Holland, Ungern, Finland, Frankrike och Sverige för att syna paren i sömmarna. Lägg därtill ett par hundra taktfast klappande personer på läktaren.
Pirrigt?
-- Ja, det här är trots allt det största vi gjort och vi var väldigt laddade. Jag har varit nervös i flera veckor men de försvann faktiskt så fort musiken började, fortsätter Nathalie.
Om domarkåren var väl internationellt representerad så var det sämre bland deltagarna i buggklassen. Bugg är en svensk dans från början och än så länge tycks man inte ha fått tillräcklig ordning på steg och snurrar i andra länder för att ge sig in i ett världsmästerskap.
-- Det är lite trist att vi bara är svenskar i klassen, men samtidigt är ju alla länder inbjudna så de har i alla fall fått chansen, säger Nathalie.
Omkring 180 deltagare totalt, fördelade på nio länder, gjorde upp om VM-titlarna i bugg och Lindy hop samt om EM-titlarna i Dubbelbugg och Swing. De flesta utländska dansarna fanns representerade i Lindy hop och Swing där främst Litauen och Italien hade många par på plats.
Juniorbuggfinalen, som kom igång ett par timmar senare än beräknat, blev en högklassig tillställning. Speciellt för VM är att alla paren dansar två gånger tillsammans samt en gång ensamma till en låt som de valt själva. Martin och Nathalie bjöd på en glittrande uppvisning till en rock´n rol-låt med Björn Skifs.
Varför just Skifs?
-- Det är musik som passar oss, säger Martin. Alla dansare har ju olika stilar och är bra på olika saker. Vi är bra på att anpassa dansen till musiken och låten som vi valde tillåter variation eftersom den har både lugna och snabba partier.
Domarna gillade vad de såg även i finalen och enades om att Motalaparet behärskar buggkonsten näst bäst av världens juniorer. Allra bäst lyckades Daniel Noregran och Matilda Pettersson.
-- Jag tyckte inte att vi hade några särskilda missar alls under dagen, ändå räckte det inte ända fram den här gången, konstaterar Martin.
Lägg märke till de sista orden: den här gången.
Buggvärlden lär få se mer av Martin Larsson och Nathalie Albrightsen.
n När lag-SM avgjordes under gårdagen, också det i Karlstad, missade Wetternbuggarna en plats i finalen. I laget ingick, förutom Nathalie och Martin, också Linn Pettersson, Malin Johansson och Robert Svahlstedt.