Jag drömmer om en saga

Lite sorg är det över Toyotas tydliga sponsringspolicy. Det skulle kunna bli något stort av idrotten i Mjölby. Men kanske är det en önskedröm, skriver Jens Bollius.

18 maj 2018 15:00

Sett till den idrottsromantiker jag är kan jag inte förneka att jag känner besvikelse kring det tydliga beskedet från Toyota att inte vilja stötta lokala elitsatsningar i Mjölby. Jag förstår hur idrottsklubbarna känner, de som trots svåra odds på en liten ort ändå försöker och drömmer om att vandra uppåt i seriesystemet.

Men hur ska det gå om det finns ett multinationellt storföretag på orten, till och med regionens tredje största som dessutom går enormt bra och är framgångsrikt, tydligt inte vill vara med på tåget?

Då blir det svårt.

Jag kan inte säga att Toyota inte har argument för sin nya policy. Det är självklart också ett jätteviktigt stöd till en ort och region att stötta bredd och barn och ungdom. Det ska applåderas och tas emot med tacksamhet.

Men jag tänker ju på Bustersagor och berättelser från historien där lag från småorter har gjort underverk och marscherat uppåt i hierarkierna. Jag brukar skriva att idrotten är som störst då, när lillebror lyckas besegra en massa storebröder. Så som Mjölby AI tog sig till ettan för över 25 år sedan. BT, det som nu är Toyota, var med på resan då. Ofta har det varit storföretag som legat bakom när småorter kunnat hävda sig. Som Facit i Åtvidaberg, och som Tangsrud i den tv-serie om fiktiva norska laget Varg IL som just nu går på SVT.

Jag drömmer om en Kristian Björkman som stark röst i en Mjölbyklubbs styrelse, som kan trycka på knappen för en sannsaga att spelas upp.

Men tiderna förändras. Det är nog bara något man ser på tv. Eller läser om i en gammal Buster.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Jens Bollius

Ämnen du kan följa