26-åringen har gått från hyllad stjärna i förstakedjan i Västerås till läktarplats i Linköping. Så här långt har det bara blivit 17 SHL-matcher och mot slutet har han inte spelat alls.
Nu har nio matcher och en dryg månad gått sedan han fanns med i laguppställningen.
– I början var jag ju skadad, men nu har jag kört för fullt ett tag. Jag skulle ljuga om jag sa något annat än att det är jättejobbigt. Det blir rätt mycket funderingar. Humörmässigt är det en allt tuffare vardag att ta sig igenom, säger Mikael Frycklund.
När skadorna minskat och konkurrensen ökat har nyförvärvet från Västerås varit den av 14 friska anfallare som hamnat utanför. Förklaringen: han anses inte platsa i någon av fem mot fyra-formationerna och är inte lika användbar som vissa andra i fyra mot fem.
– Det är så jag har fått det förklarat. Rätt eller fel vet jag inte, men det är så tränarna resonerar, säger Frycklund.
Och fortsätter:
– Jag vill inget hellre än att spela för den här klubben och för de här fansen. De är en del som kommer fram och tycker att jag borde få chansen. Sånt värmer alltid. Nu har det gått bättre för laget och då blir det lite lättare att ta det och att förstå.
Han svarade för starka 43 poäng på 50 matcher med Västerås, men fick en tuff start i Linköping med smällar mot huvudet både under försäsongen och i premiären mot Djurgården. Sedan dess har motgångarna fortsatt och så här långt har det bara blivit en poäng.
För att hitta tillbaka till formen och in i laget berättar nu Mikael Frycklund att han gjort diverse förändringar i livet.
– Ja, jag har ändrat en del i min vardag. Lämnar ungarna lite tidigare på förskolan och försöker vara först till hallen varje dag, träna ännu mer extra och visa upp mig från min bästa sida. Verkligen ge det en chans och visa för tränarna vad jag vill och kan, säger han.
Om knappt två veckor stänger transferfönstret. Du har inte knackat på hos Niklas Persson, general managern, och bett om att få bli utlånad?
– Nej, så långt har det inte gått. Jag har förstås pratat med min agent, men han säger också att jag får bita ihop och köra på. Det här är min väg in i SHL. Sen vet jag inte vad LHC har för tankar, men jag har inte heller hört något därifrån.
– Jag kommer att få min chans och då gäller det att ta den. Kommer jag in och gör det bra glöms det snabbt bort att jag varit en läktarspelare. Det är i sådana här lägen som man inser att man inte ska ta något för givet, säger Mikael Frycklund.
Nästa LHC-match: borta mot Frölunda 11 februari.