Många lag i SHL-hockeyn rustar och blir bättre till hösten. Linköpings HC? Måste bli minst lika bra. Annars kan det till och med bli missat slutspel. För var det ett race att nå topp sex i våras blir det garanterat ännu värre nu.
Något ska man göra också på sin semester och med Vätterns vågor som ackompanjemang ägnade jag i förra veckan delar av sista dagen på första ledighetstiden till att fundera över vad som väntar på svenska ishockeyrinkar i vinter.
Det kan bli kul.
SHL gick rejält med plus under senaste säsongen och det märks även nu. Visst, profiler som Mattias Sjögren, Derek Ryan, Mathis Olimb och Jeff Taffe försvinner, men ännu fler tunga namn kommer tillbaka. Att Jimmie Ericsson flyttar hem betyder att en stark gulddoft sprider sig över hela Västerbotten, men betyder också mycket för hela ligan. Niklas Persson återvänder till Linköping och kommer inte att göra lika många poäng som ovannämnde Taffe, men kanske lika mycket nytta. Till slut.
Med sisådär två och en halv månad till seriestart har jag gjort ett tappert försök att ranka lagen, även om jag förstås är plågsamt medveten om att det är ett omöjligt uppdrag. Några kommer att floppa, några kommer att flippa och mycket kommer att hända innan transferfönstret på andra sidan nyår.
Så är det alltid.
Så ta rankingen för läget just nu för vad den är.
Extreme makeover
Flera klubbar har under våren och sommaren presenterat svarta siffror och det märks också hur det satsas stort och ökas spelarbudget i alla väderstreck. Pengar talar och känslan är att kvaliteten kommer att öka.
Färjestad gör en extreme makeover efter vårens bedrövelse med missad kvartsfinal, har byggt ett lag för toppen och blir bättre. Luleå blir det också. Säkert även Djurgården och Modo. Förmodligen ytterligare ett eller annat lag. En nykomling (Malmö) som verkligen fattat vad som krävs för att ha en chans att hävda sig.
Serien utökas och ett riktigt race väntar för att ta en direktplats till slutspel där allt avgörs och där det gäller att vara i bästa möjliga form. LHC bygger om, bygger nytt och tvingas bygga med en något lägre budget.
Svårtippat?
You bet.
Betyget på Fredrik Emvalls första lagbygge går inte att sätta förrän nästa vår, men jag har samma känsla som de flesta supportrar verkar ha. Den allra viktigaste värvningen återstår och general managern måste hitta rätt i sin centerjakt. Men det ser spännande ut. Intressant. Framför allt gillar jag att man tycks ha bestämt sig för en delvis ny färdriktning – och värvar för att leva upp till den.
Ökade krav. Hårdare jobb. Högre fart. Mer tydlighet.
Och mer av bäst när det gäller som mest.
Toksatsning i norr
Mest anmärkningsvärd är annars toksatsningen i Luleå. Det måste vara sex–sju år sedan jag träffade sportchefen Lars ”Osten” Bergström och innan vi ens hade satt oss hade han sagt att ”hellre att vi viker ut oss än viker ned oss” och ”vi är fostrade att göra mer av mindre. Det är ett karaktärsdrag i Norrbotten.”
Men tiderna förändras och till den hockeysäsong som väntar behöver Luleå snarare göra mycket av mer. Vem vet, det kanske är ett karaktärsdrag det också? Bergström har sagts vara mycket, men betydligt oftare kallats för snåljåp än för slösaktig. Med Minecraftmiljoner i ryggen och kreditkort utan begränsningar är läget något helt annat.
Det kan räcka långt, men efter tillfälligt avbrott i firandet hamnar guldet 13 mil söderut igen.