Efter en veckas uppehåll från den kollektiva träningen är Linköpings HC åter samlat inför avslutningen av säsongen. Det oväntat taskiga läget har ni säkert koll på. Fyra raka förluster, ras ned till sjunde plats i tabellen – och just nu utanför en direktbiljett till kvartsfinal.
Inget vidare för ett lag med SM-guld som tydligt och uttalat mål inför säsongen.
Dan Tangnes påpekar att det är mycket kvar, att mycket fortfarande kan hända – men tycker inte att det tuffa målet skapat en onödig press som påverkat negativt.
– Om jag ångrar det? Absolut inte. Ska du göra något stort så måste du tro att det är möjligt. Patrik Sjöberg hade inte hoppat 2,42 om målet varit 2,30. Eller hur? De senaste åren har vi kommit in i slutspelet som en av favoriterna. Det kommer vi inte att göra nu och mycket möjligt att det kan påverka.
– Vi kan fortfarande komma trea, vi kan få spela play in, även om jag inte tror det. Skillnaden mellan lag två och lag tio är mindre än någonsin tidigare. Det går att göra något bra av slutspelet även via play in. Jag var med när Rögle gick upp i SHL genom att ta längsta vägen dit.
– Fysiskt är det inte så krävande med några matcher till. Det är skadebiten i så fall. Nu lämnade (Patrick) Mullen, så det är klart att vi är tunna på backsidan. Det är inget att hymla om. Får vi skador där blir det jobbigt, säger Dan Tangnes.
Måndagsträningen handlade mer än något annat om kampsituationer. En mot en, två mot en, tre mot två.
Det fanns förstås en tanke bakom det.
– Det har varit få matcher där jag verkligen känner att vi har släppt loss och gått för det fullt ut. Vi har gjort saker bra, men inte hela vägen. Vi har forecheckat rätt, vi har skapat chanser. . . men ändå inte gjort tillräcklig skillnad.
– Hade jag haft ett enkelt svar på det hade jag ändrat det för länge sen. Men vi behöver visa en större tävlingsinstinkt. Det tror jag är nyckeln.
Men vad talar för att ni plötsligt ska hitta något nu som ni inte hittat tidigare?
– Ingenting. Eller så här: det är inte så att vi kan komma med en massa nytt i februari. Min, eller vår utmaning i tränarstaben, är att få alla att lita på saker som vi har gnuggat på sedan i augusti.
Prata mindre och göra mer.
– Lite så. I alla fall att lita på sin instinkt. Att inte behöva tänka a, b eller c. Ska jag passa eller skjuta? Ska jag gå eller stanna? Det är det vi måste komma ifrån. Det mentala läget behöver ändras, så kan man säga. Vi har inte varit så jäkla jobbiga att möta, så intensiva och så aggressiva som vi velat vara.
– Jag förstår att många är oroliga och besvikna över att vi inte ligger högre upp och över att vi inte vunnit fler hemmamatcher än vad vi gjort på slutet. Samtidigt kan det vara så små marginaler som gör att ett lag plötsligt vänder en trend och går som tåget. Jag är säker på att det kan bli en lång och trivsam hockeyvår i Östergötland, säger Dan Tangnes.
Utöver spelarna på OS tränade inte Eddie Larsson (skadekänning) och Olle Lycksell och Adam Ginning (nyss tillbaka från juniorlandslagsuppdrag). Om inget oförutsett inträffar ska dock sistnämnda trion vara klar för spel mot Djurgården på lördag.