Backen suckade och tittade ned i golvet.
Så viktiga poäng på spel – och en så svag och blek insats.
Det blev andra raka hemmaförlusten, det blev 1–3 (0–0, 1–1, 0–2) mot Skellefteå och inne i omklädningsrummet var det alldeles tyst.
Det som kunde ha blivit åtta poängs försprång i slutspelsjakten minskade i stället till bara två.
– Det var ganska dött skulle jag säga. På alla håll och kanter. Tråkigt att förlora på det här sättet. Jag tror inte att det är många av oss som kan kolla i spegeln i kväll och säga att vi gjorde vårt allra yttersta. Mig själv inkluderad. Det är surt och det ska inte få hända, sa Sörensen.
Nya suckar.
Efter en utvisningstät och känslofylld första perioden spräckte 23-åringen nollan efter bara 25 sekunder av den andra och många trodde att det skulle ge hemmalaget energi och kraft att ta över. I stället blev det tvärtom.
Kalla det pyspunka, eller vad ni vill.
– Jag vete fasen vad som hände. Alla härinne vill vara med och bidra och vinna hockeymatcher. Jag har ingen bra förklaring till varför det var så blekt. Vi visade inte tillräckligt med vilja för att vinna. Det gör ont att säga det, men så var det, sa Nick Sörensen.
Det såg nästan uppgivet ut.
– Jag vet inte om uppgivet är rätt ord, men vi var verkligen bleka. Det märktes i båset också.
Nu blir det ännu viktigare att vinna mot HV på lördag.
– Ja, det är bara att se framåt och kasta den här matchen i soptunnan. Det är sjukt viktiga poäng i alla matcher nu. Vi kan inte älta för mycket, men måste hitta ett sätt att få igång det på ett helt annat sätt till på lördag.
Det gäller inte minst spelet i numerära överlägen där det trots ett antal chanser mot Skellefteå inte hände ett dugg.
– Jag vet inte vad felet är. Hade jag vetat det så hade vi ändrat på det. Vi har skickliga spelare och vad som krävs för att ha ett riktigt bra power play, men har underpresterat i de fem–sex senaste matcherna. Det går inte att säga något annat, sa Nick Sörensen.