Det var en på många sätt märklig avslutning i Saab arena på torsdagskvällen.
På grund av coronaviruset spel inför tomma läktare mellan LHC och Oskarshamn (3–1) och den stora hyllningen av Sebastian Karlsson får vänta till någon hemmamatch i höst. Men snacka om att det ändå blev ett välregisserat slut. I sin sista match för klubben gjorde han sista målet när han satte tredje hemmamålet i tom bur.
Den obefintliga publikfesten inne i arenan hindrade dock inte LHC-fansen från att fira storslaget utanför arenan. Där hade efter matchen samlats en stor skara människor med bengaler, flaggor och banderoller för att tacka av ikonen lite extra. När Karlsson väl tog klivet ut från omklädningsrummet ekade "Vi vill ha Sebbe kvar" över parkeringen på Stångebro.
Budskapet gick fram, fansfavoriten skrattade och höll ett brandtal inför skaran som samlats – endast för hans skull.
– Det är så sjukt och jag är så tacksam över att vi har så bra fans i Linköping. Det här känns helt surrealistiskt. Jag saknar ord. Ni är fan bäst. Jag kommer sakna det här och ni är helt underbara. Jag är övertygad om att ni kommer gå många fina år till mötes här. Med eller utan mig, sa en tårögd Karlsson till fansen.
Snart elva år har gått sedan 33-åringen värvades från Rögle och i sin första intervju med Corren sa att ” att komma till en så bra klubb och få chansen att vinna SM-guld. Det kunde jag inte tacka nej till”.
Mycket har han fått vara med om, men inget guld eller ens någon final.
Men efter 556 matcher – bara Magnus Johansson och Fredrik Emvall har gjort fler – i tröja nummer tolv är det nu över. Det såg länge ut som att det skulle vara slutspelat för gott, men nu öppnar Karlsson dörren för en fortsättning.
Någon annanstans.
Han säger:
– Ärligt talat har jag inte riktigt bestämt mig. Hade du frågat mig i november och december hade jag sagt tvärja på att inte spela vidare, men nu känns det lite annorlunda. Jag skulle vilja spela tills jag är 50, men samtidigt måste man inse att man blir äldre och har en familj att tänka på. Jag håller alla dörrar öppna.
– Jag kommer att träna på i sommar som att jag ska hitta något annat.
Var då i så fall?
– Det blir väl allsvenskan eller utomlands i så fall. Om nu inte LHC ändrar sig. Vi har inte haft våra exitsamtal än. Vemodigt att det är över, men jag är väldigt tacksam över allt stöd och allt jag fått uppleva i Linköping, säger Sebastian Karlsson.
Han hymlar inte om besvikelsen när han fick det negativa beskedet av general managern Niklas Persson.
– Det är som med allt annat. Man får skilja på sak och person. Jag tycker ju att de gör fel, tycker att jag borde få vara kvar och att det finns plats. Men det är inget personligt.
Det måste ha varit en tuff säsong.
– Ja, jävligt tuff. Med så många olika skepnader. Ett tag var det väldigt, väldigt tungt, men sen trodde jag verkligen att vi skulle lösa det och gå till slutspel. Då blev det en riktig dräpare när vi inte grejade det. Jag minns säsongen när (Pär) Arlbrandt räddade oss från kvalserien i sista matchen. Efteråt gick luften ur och mentalt var det som en veckas baksmälla.
– Nu har vi från jul och framåt ändå haft ett stabilt spel och förtjänat vinster. Men ser du på alla förluster efter förlängning och straffar så finns det ett mönster. Det är inte bara tillfälligheter, säger Sebastian Karlsson.