Linköping HC:s tränare log efter avklarad första träning med nästan hela laget på is i Saab arena.
Dessutom med uppskattningsvis 500–600 åskådare på läktarplats.
– Det var inte så att vi hade någon stor show planerad, så roligt att det kom så mycket folk, säger Östman.
Någon skillnad att träna inför publik?
– Lite annorlunda är det allt. Man vill inte blåsa av och härja för mycket. Haha.
Känslan att vara tillbaka?
– Det är ett roligt jobb och nu är man sugen på att dra igång igen. Frågar du min sambo tycker nog hon att jag har jobbat en hel del under sommaren också. Telefonen går varm, men annars försöker jag ta det mesta på kvällstid. Nog har jag kunnat vara ledig.
Lance Bouma och Ty Rattie ansluter under tisdagen och den sista forwardsvärvningen är ännu inte klar. Dessutom missar som bekant båda nyförvärven Rasmus Rissanen och Nick Shore premiären på grund av skatteskäl.
Klas Östman hymlar inte med att det försvårar uppladdningen.
– Det är den värld som vi lever i, så det är inte mycket att gråta över, men eftersom du frågar så är det inte perfekt. Då hade alla gjort så här varje år. En back som Rissanen är bara att slänga in, det är inga problem, men med Nick som är tänkt för en offensiv roll i en producerande kedja och i power play blir det svårare.
– Det kan bli en smula rörigt med formationer, att det blir hål i någon kedja som vi tänkt oss och då får man pussla lite. Vi har en tanke hur vi ska göra, men det räcker att någon annan stukar foten så spricker det.
Hur mycket väntar du på sista nyförvärvet?
– Klart att det skulle vara skönt att ha honom här, inte minst med tanke på att två andra saknas. Det är Tony (Mårtensson) och Peter (Jakobsson) som sköter det, men jag frågar varje dag.
Vad får du för svar?
– Ungefär samma som du, antar jag. Men jag vet kanske lite mer.
Efter förra vinterns lyft går LHC in i säsongen med högre ställda förväntningar.
Klas Östman säger:
– Jag kan inte säga om det är bra eller dåligt. Det var många som skrattade förra året när vi sa att vi hade ett så revanschsuget lag, men det var verkligen. Många hade mycket att bevisa och jag hoppas att vi kan hitta den känslan igen.
– Klart att det finns ett större självförtroende, men inte så att vi ser oss som den givna guldkandidaten. Det är bara några klubbar som brukar prenumerera på toppplatserna, så där har vi lite att bevisa först. Till att börja med ska vi vinna en slutspelsmatch.