Klas Östman måste vända negativa LHC-trenden.
Klas Östman hostar till.
Harklar sig.
Rösten är fortfarande rosslig. Den envisa förkylningen vägrar att ge med sig.
LHC-spelet?
Ungefär samma. Det vill liksom inte lossna. Nu väntar Rögle och…ja, en seger skulle behövas för att dämpa eventuella olustkänslor över jul. Vi slog oss ned med Klas Östman och undrade vad han under en och en halv veckas uppehåll kokat ihop för häxbrygd för att leva upp till betydligt högre ställda förväntningar.
Vi frågade.
Han svarade.
Så: vad har ni gjort?
– När defensiven har varit bra på slutet har offensiven varit för trubbig. Så klart att vi har fokuserat på det. Mer attack på mål, mer spel in mot mål och mer folk i ytorna där målen oftast görs. Mer fart och initiativ i spelet bakifrån utan att glömma det som vi faktiskt gjort bra. Vi måste kunna göra både och.
– Utmaningen blir att få det att hända när resultaten varit för dåliga och alla tittar i tabellen. Det är mycket runt omkring som påverkar. Det hade varit lättare om det mest handlat om att förstöra för motståndaren.
Har ni backarna för att spela snabbare?
– Det tycker jag. Vi har de backar vi har och det handlar inte om att man ska göra snurrfinter eller så.
Hur mycket pratar spelarna själva och är alla eniga om att så här ska vi göra?
– Vi försöker att lyssna på deras tankar och idéer. Sen gäller det att få alla att gå åt samma håll. Jag känner ingen oro att någon spretar iväg och vill göra egna grejer.
Ni vill fortfarande spela längre än i fjol?
– Absolut. Det vore väl tråkigt att sikta på något annat? Det är mycket hockey kvar. Alla påverkas av resultaten. Jag också. Det är en jävla skillnad om du vinner eller förlorar. Sen att fans och folk som tittar rasar och tycker att allt är åt helvete…det hör till. Det är så det ska vara. Men vi kan inte dras med för mycket.
Du säger att ni ska spela rakare. Varför har ni inte gjort det tidigare?
– Det har vi väl också gjort. Förra året var vi fantastiskt bra i det spelet och inte så att vi har ändrat en massa sedan dess. Det är lättare att spela bra med pucken om du har bra självförtroende. Jag tror inte på tillfälligheter, men i en ambition att försvara sig bättre är det lätt att du drar något i handbromsen.
Hur mycket reflekterar du över ditt eget ledarskap?
– Vi är själva våra största kritiker och funderar på saker som kunde ha gjorts annorlunda och bättre. Men det handlar inte så mycket om själva ledarskapet. Som ledare blir uppdraget att balansera alla känslor, som nu med frustration och besvikelse. Det är sällan det blir så mycket bättre av att du går runt och slår sönder saker.
Kan du ibland tänka att "fasen, så skulle vi ha gjort i stället?"
– Ja, hela tiden. Det är det enklaste. Det är ju ert jobb att tala om hur vi borde ha gjort, men ibland hamnar du där själv. Tyvärr är det svårt att ändra på något i efterhand.
Jag tänkte på sista matchen mot Frölunda.
– Vad tänker du då?
Att ni bytte målvakt trots att Christian Heljanko varit rätt bra innan.
– Det skulle jag väl kunna ha tänkt efteråt om jag tyckt så.
Hur har ni förändrat arbetet i båset?
– Vi försöker jobba på olika sätt. Det är situationsanpassat och inte alltid samma strategi som fungerar. Konsten är att hitta rätt sinnesstämning för laget. Ibland kan det vara en känsla på läktaren och en annan på bänken.
Det är ingen ovanlig åsikt att du är en bättre tränare än matchcoach. Håller du med om det?
– Jag får mejl om både och. Jag vet mina styrkor och svagheter och jobbar ständigt med det. I fjol var vi det lag som vände flest matcher…då var jag en fantastisk matchcoach. Flera av de gångerna gjorde vi ingenting utan spelade på det sätt som vi hade tänkt från början.
– Jag vet att jag får kritik för att jag inte springer och skäller och viftar med armarna. Vad blir bättre av det? Allt det du gör…det är först efteråt som du vet om det blev rätt. Vi hade en match mot Rögle i Ängelholm där vi ändrade allt och det blev bara sämre och sämre.
Markus Ljungh har en stark höst bakom sig.
Ni har bara hittat en fungerande kedja så här långt.
– Ja, Markus Ljunghs kedja har varit bra. Den med (Adam) Hofbauer och (Lance) Bouma har gjort det man kan förvänta sig. Nu sätter vi ut Patrick Russell på en kant med Nick Shore och Ty Rattie för att få igång fler. Vi behöver fler spelare som gör det som de är bäst på.
Till sist: vad hoppas du att publiken på plats ska se mot Rögle?
– Jag hoppas att det märks att vi har en annan attack, att vi skapar fler chanser, har ett tydligare spel bakifrån och tar fram puckar med mer fart, säger Klas Östman.