Oscar Fantenberg.
Han upplevde en minst sagt omtumlande och dramatisk tisdag.
Eller snarare natt.
Lagkaptenen hade följt med laget upp till Timrå och låg och sov på hotellet när telefonen ringde. Sambon Louise var på väg upp till sjukhuset för att föda parets andra barn.
– Det var tolv dagar för tidigt, så vi trodde inte att det skulle hända så snabbt. Som tur var hade Tony (Mårtensson, assisterande sportchefen) bil med sig upp, så vi hoppade in och körde. Tyvärr hann jag inte hem, men allt gick bra och det var det viktigaste, säger Oscar Fantenberg efter fredagsträningen i Saab arena.
Hur var bilresan?
– Den var speciell, det får man säga. Till en början fanns en del oro, men när jag visste att hon var inne och att Julia (lagkompisen Linus Hultströms fru) också var på plats lugnade det sig. Nu hann hon inte vara där så länge, men ändå skönt att Louise hade någon med sig. När de ringde och sa att allt gått bra var det inte samma panik att trycka på gasen.
– Skönt att vara två i bilen och att Tony körde. Inte minst när det var mitt i natten. Det kändes lite märkligt att sitta i en bil när man just fått barn. Det första Tony sa var att "du kan sova om du vill", men jag sa att det kommer jag nog inte att kunna göra. Haha.
Det blev en son och Walther fick en lillebror.
– Just nu är han hemma hos mina föräldrar i Ljungby. Som tur var var pappa i Linköping och hälsade på när det hände.
Hur känns det nu?
– Bra. Allting går åt rätt håll. Han hade lite problem att andas själv, så de blir kvar på sjukhuset över helgen. Det känns tryggt. Tiden går fort när man är däruppe, men ändå så sakta. Nu vill man mest hitta en vardag igen.
Vad blir det för namn?
– Vi har nog ett, men inte riktigt bestämt oss för stavningen än. Du får återkomma, säger Oscar Fanenberg och ler.
Utan sin backstjärna skrällde LHC och vann med hela 6–1 mot Timrå. Till lördagsmötet med HV 71 är han tillbaka i spel, medan Nick Shore och Johan Johnsson, som båda utgick senast, inte är aktuella.
– Lite såg jag på matchen i tisdags, men inte så mycket. Det var rätt mycket läkare och sköterskor inne på rummet också. Klart att man bryr sig och vill att vi ska vinna, men det kändes inte superviktigt där och då.
Inga problem att hålla fokus på hockeyn nu?
– När man väl är här är det fokus på det. Sen kanske man kollar telefonen någon gång extra efter träningen så att ingenting har hänt, säger Oscar Fantenberg.