Osäkerheten var stor hos SHL-klubbarna om folk skulle återvända till arenorna i stora skaror efter pandemin. Lägg därtill ekonomiskt tuffa tider med skenande matpriser, rekordhöga elkostnader och räntehöjningar. Mycket som en effekt på grund av Rysslands krig mot Ukraina.
Men hockeysupportrarna törstade efter liveidrott och intog arenorna i rekordskaror. SHL drog i förra säsongens grundserie 2 170 826 åskådare – den högsta totalpubliken genom tiderna. Publiksnittet (5 964) var det högsta sedan högsta serien utökades till 14 lag.
Den nya säsongen är fortfarande ung, men tendensen är god och publiksnittet ligger på 6 178 åskådare. Linköping HC snittade drygt 6 000 besökare till Saab arena i fjol och på två hemmamatcher nu är siffran uppe på 6 861.
Carl-Johan Stålhammar säger:
– Självklart har vi som mål att slå förra årets publiksnitt. Men vi är ödmjuka inför uppgiften. Vi måste skapa en produkt som tilltalar Linköpingsborna – på och utanför isen. Vi måste vara lyhörda, förändringsbenägna och ta in vad folk faktiskt vill ha och uppskattar.
Och fortsätter:
– När arenan var ny var det den naturliga mötesplatsen för folk i stan. Det kanske den inte varit på samma sätt de senaste åren. Där måste vi jobba oss tillbaka. Vi behöver skapa en produkt som lockar folk att komma hit och umgås innan match, men också hänga kvar efteråt.
Färjestad drog in drygt 90 miljoner kronor kring sina matcher i fjol – och ser ingen avmattning. Vd Stefan Larsson är dock försiktig när han svarar på om trenden kommer att hålla i sig.
– En indikator är att säsongskortsförsäljningen gått bra, partnermarknaden bland våra företag har varit bra. När vi släppte lösbiljetterna var det bra tryck där. Än så länge ser vi inte att trenden inte skulle fortsätta, men vi håller örat mot rälsen, säger han.
Till skillnad från publikledande Frölunda äger Färjestad sin egen arena och drog in 43,7 miljoner kronor i biljettintäkter och 47,5 miljoner kronor i restaurang- och kioskförsäljning. Färjestad gjorde en vinst på 20 miljoner kronor förra säsongen – även om finalserien mot Luleå säsongen innan är medräknad.
Trots att det är välfyllt på matcherna ser Färjestad var man kan bli bättre:
Kvinnor och svenskar med utländskt ursprung.
– Jag tror hockeyn rent generellt har mycket kvar att jobba på. Vi är uppe i drygt 30 procent på andelen kvinnor och tjejer i arenan, men det är halva befolkningen så varför skulle det inte kunna vara 50 procent?
– Vi har också pratat mycket om att en stor del av våra invånare som är första, andra eller tredje generationens invandrare, som typiskt sett kanske inte är hockeyutövare, också skulle kunna spela och vara en del av vår publik, säger Larsson.
Carl-Johan Stålhammar håller med.
– Vi behöver hitta ett sätt att attrahera en större målgrupp oavsett kön eller bakgrund. Men då måste vi också våga lyssna. Vad vill publiken ha? Såväl de som är troget återkommande, som för att attrahera nya fans. Här har vi ett stort jobb att göra.
Klubbarna i SHL samarbetar i publikfrågor.
– Vi har ett gott resonemang och utbyte mellan klubbarna och ligan centralt. Sedan är recepten väldigt olika bland oss 14 klubbar. Möjligheterna att göra något är olika beroende på om man äger eller hyr arenan, säger Stefan Larsson.