Jonas "Monstret" Gustavsson kom upp genom AIK:s juniorverksamhet som en ung och lovande målvakt. Fick ta steget in i hockey-Sveriges finrum genom en värvning till Färjestad i dåvarande elitserien. Hans andra säsong i Karlstadklubben var han en bidragande faktor till SM-guldet och smeknamnet "Monstret" myntades då han bland flera utmärkelser också slog ligarekord efter att ha hållit nollan i 240 minuter och 25 sekunder.
Framgångarna i Sverige efterföljdes av en fin karriär i Nordamerika. Här hemma i Sverige var han fortsatt ihågkommen för den fantastiska säsongen i FBK när han blev värvad till LHC.
I Linköping var han dock inte det monstret som många hade hoppats på. Jag har skrivit flertalet krönikor om att han inte kommit upp i sin högstanivå och inte heller stått för de där "omöjliga" räddningarna som LHC-supportrarna suktade efter att se. Trots det har han ändå varit en stabil SHL-målvakt även i Linköping när karriären sakta men säkert gått mot sitt slut. Det är lätt som sportjournalist och sitta och skriva hur en målvakt borde ha gjort si eller så på isen – men snacka om att man ibland måste påminna sig om hur mycket jobb som ligger bakom framgångarna. Det är ett otroligt litet nålsöga en målvakt ska komma igenom för att ens få starta i en SHL-match. Att sedan också lyckas ta klivet till andra sidan atlanten och vara med och tampas framför världens bästa ishockeyspelare...
Det är bara att säga grattis till Jonas Gustavsson för den fantastiskt fina karriär han haft.
Förutom sin fantastiska karriär är han också en väldigt bra människa och ledargestalt. Därför blev jag, som många andra, förvånad när han valde att lämna laget veckor innan SHL-premiären utan förvarning. Som den lagidrottare jag själv är hade jag aldrig lämnat ett lag i sticket på det sättet om det inte handlat om något allvarligt.
Nu vet jag inte vad det är som utlöst att Gustavsson valde att ta en paus och sen avsluta karriären så drastiskt. Det är inte heller något jag vill sia om. Men något som är säkert i detta läge är att vi alla bara är människor och sport i slutändan "bara" är sport. Tänker man efter ett extra varv kommer det inte vara det sena avhoppet från LHC man kommer minnas av Gustavsson utan hans otroliga karriär i stort. Och efter att Jussi Rynnäs visade upp vad han har att komma med i tisdagsmatchen mot Skellefteå så kanske inte Gustavssons beslut slår alltför hårt ändå. Livet går vidare. Och i slutändan är det viktiga att alla mår bra.