Tio år efter att hon lämnade LHC är Andrea Dalen nu tillbaka i klubben, för att fortsätta utvecklas och vinna SM-guld. "Vi ska vara med i toppen, och sedan ta SM-guld. Det är inget konstigt med det", säger hon.
I januari smittades den 29-åriga forwarden av covid-19 och blev riktig dålig i flera veckor. Hon kunde visserligen avsluta hockeysäsongen, men symtomen kom tillbaka och än i dag märks sviterna av sjukdomen.
– Jag känner det i lungorna och har problem med andningen och får huvudvärk.
Men snart både hoppas och tror hon att plågan är över. Under sommaren började symtomen äntligen klinga av.
– Jag har gjort tester och kontroller och allt ser bra ut. Det ska vara under kontroll.
Verkligen månader av slit alltså.
Tog sin packning över gränsen och kom hit var precis vad då 17-åriga Andrea Dalen gjorde 2009 när det bar av till Linköping första gången. Två år på hockeygymnasiet och två poängstarka säsonger i LHC-tröjan blev det innan hon 2011 korsade Atlanten för collegespel med University of North Dakota.
– Det var tuffare konkurrens där och de ställer helt andra krav. Presterar du inte får du inte spela. Det var ovant i början, men också viktigt för min utveckling. Utan den kravbilden hade jag nog inte varit där jag är i dag.
Under de fyra åren i USA blev det så klart galet mycket hockey, men med i bagaget därifrån fanns även en kandidatexamen i företagsekonomi. Något som spelade in när det åter var dags att ta sig över gränser och flytta hem till Norden.
Både LHC och Luleå fanns med i bilden men valet föll till slut på SDHL-rivalen Djurgården – delvis tack vare en tjänst på ett strategiskt rådgivningsföretag.
– De håller på med geopolitik och ekonomi, mycket internationellt. Jag jobbade deltid med olika projekt. Det känns bra att ha en grund att stå på, både nu och efter hockeyn.
– Jag hoppas hitta ett jobb här också. Dagarna känns långa om man inte har något annat än hockeyn.
Sex år blev det i Stockholm med SM-guldet 2017 som hockeymässig höjdpunkt. Avskedssäsongen i Djurgården slutade med semifinalförlust mot Luleå, efter seger mot just LHC i kvartsfinalen. Därefter kände poängmaskinen att det var dags för en ny utmaning.
– Lite nytt liv och ny satsning. Jag vill gärna fortsätta utvecklas. Samtidigt är det skönt att komma till något man känner igen från förr.
Vad skiljer mellan Andrea Dalen då och nu?
– Utbildningen är klar, man har lite andra fokus och är mer ansvarstagande. Nu är jag en av de äldre och vågar hjälpa de andra istället för att bli hjälpt.
Och på isen?
– Jag är mer komplett och tar större ansvar defensivt. Från USA har jag tagit med mig att gå rakare på mål, och just det här att ställa krav på varandra.
Andrea Dalen (näst längst till vänster) har norskt sällskap i LHC av Marthe Pabsdorff Brunvold, Madelen Haug Hansen och Ingrid Morset, samt Emilie Kruse Johansen, Lene Tendenes och tränaren Thomas Pettersen som inte är med på bilden.
I LHC får Andrea Dalen sällskap av inte mindre än fem norska spelare (se faktarutan intill) samt tränaren Thomas Pettersen, som också basar över landslaget. En bonus så klart.
– Tränaren är den man förhåller sig till varje dag, och tror man inte på spelidén blir det svårt att prestera. Men Thomas kan sin hockey. Det blir kul att se om han får ut lagets potential.
Ja, det är en spännande säsong som väntar. Med landslaget hägrar OS, och i LHC handlar det om att förbättra de senaste säsongernas resultat; kvartsfinal.
– Vi har laget för det, om vi får ihop allt. Det finns potential. Talang och energi mixat med erfarenhet och arbetsmoral. Vi kanske inte kommer att vara som bäst i början, men vi ska vara med i toppen. Och sedan ta SM-guld.
Både Andrea Dalen själv och laget börjar bli redo. Efter månader av slit.