Det är lätt att tänka ”tänk om” i en sport som hockey. Tänk om Mathis Olimbs ribbskott i den första perioden hade varit en millimeter lägre och studsat in i mål istället för rakt på mållinjen. Då hade det som hände sen förmodligen inte hänt.
För i nästa anfall gjorde Malmö 1–0 genom Stefan Warg efter slarvigt agerande av LHC som tappade pucken i egen zon. En kort stund senare kom 2–0 efter ännu virrigare försvarsspel och 3–0 av bara farten, trots att målvakten Jonas Gustavsson inte kunde beskyllas för mycket.
Så kan man också inleda det nya året.
Efter den mardrömslika inledningen kom LHC ut med bättre fart på benen i den andra perioden. Men den farten höll inte i sig särskilt länge, eller gjorde ingen skillnad, och Malmö kunde tämligen enkelt spela av mellanakten med sin trygga ledning.
Det var inte mycket som hände framåt från något håll. Malmö fokuserade på att stänga matchen och sköt bara två skott i andra perioden. Hemmalaget var därmed i ledning med 3–0 trots att man bara skjutit elva skott på mål efter 40 minuters spel.
Men LHC kom tillbaka och visade större vilja i den tredje perioden. Tony Mårtensson satte sitt andra mål på två matcher – han som dessförinnan hade gjort noll mål på de inledande 30 omgångarna – och då vaknade LHC till liv rejält.
De efterföljande minuterna blev ett bombardemang bortalaget radade upp målchanser mot Malmömålvakten Oscar Alsenfelt. I vissa längre stunder såg Linköping ut att spela i numerärt överläge trots att det var spel fem mot fem, men på jumbotronen lyste likväl siffrorna 1–3 länge och väl.
Det skulle dock bli dramatik mot slutet då Jonas Gustavsson lämnade LHC-kassen och laget fick in en extra utespelare. Då kunde gästerna reducera till 2–3 med 49 sekunder kvar att spela efter mål av Niclas Lundgren. Närmare än så kom inte gästerna.
Därmed har LHC nu förlorat i Malmö Arena för första gången sedan den invigdes 2008. Den förlusten innebär nu att stannar kvar på fel sida av strecket som innebär direktplats till SM-slutspelet.