Linköping HC åkta upp till ett revanschsuget Skellefteå. Hemmalaget ville bryta trenden med tre raka förluster, och gjorde det också ordentligt.
Det blev en riktig mardrömsstart för LHC. Efter drygt tre och en halv minut spelad kom 1–0 genom Oscar Möller och strax därefter också 2–0 genom Robin Alvarez. Det var ett ostrukturerat och förvirrat spel som visades upp av LHC, vilket gjorde att Tommy Jonsson tog en time out direkt efter. Det blev en liten uppryckning och när Linköping fick sitt första powerplay blev det ett hårt tryck mot kassen, dock utan utdelning. De växte in i perioden mer och mer men drog sedan på sig utvisningar som gjorde att det aldrig blev något riktigt flyt i fem mot fem-spelet.
Istället för en vändning blev det ytterligare två baklängesmål i andra perioden och uppförsbacken blev allt brantare. Skellefteå var effektiva samtidigt som LHC hade svårt att hitta någon kemi i försvarsspelet. Periodens ljustpunkt kom dock när junioren Nikola Pasic tryckte in sitt första SHL-mål till 4–1. Juniorens mål banade väg för en liten energikick och sekvensen senare la han pucken till Filip Karlsson som assisterade fram till Joe Whitneys 2–4- mål. Helt plötsligt var det Linköping som vann duellerna på isen och skapade flera vassa lägen framåt. Andrew Gordon var nära att sätta 3–4 och Saik tog timeout för att lugna ner anstormningen. LHC hade ett litet övertag i spelet fram till slutminuterna då det blev slarv i defensiven på nytt och Skellefteå kunde skapa tryck.
Tredje perioden startade som alla andra perioder för LHC – med mål i baken. Den där energin som skulle bana väg för en vändning till tredje dog ganska snabbt. Men LHC försökte hitta tillbaka till energi. Poängspelaren Broc Little var tillbaka på isen efter sin skada, men istället för att bana väg för en vändning satt han i utvisningsbåset. Skellefteå tryckte typiskt in 6–2 bakom ett uddlöst bortalag och när slutsignalen ljöd hade Linköping aldrig varit tillräckligt nära.