Nu är jag ju inte den som tror så mycket på det där med att saker och ting sitter i väggarna utan att det handlar om vad som görs av de människor som befinner sig där. Men visst, det är möjligt att det för länge varit för mycket av bekvämlighet och någon slags förlorarmentalitet i LHC-korridorerna.
Jag har skrivit det själv och det slår mig nu att jag varje gång kastar sten i glashus. Eller om det är tvärtom. Jag lär mig aldrig riktigt det där.
Tanken har slagit mig den här veckan när LHC har spelat tuffa bortamatcher mot Frölunda, Färjestad och Luleå och jag varje gång har tittat på lag och förutsättningar och resonerat som att ”tja, här kan man inte kräva att det ska bli några poäng”.
Kalla mig realist, eller vad ni vill
Men det är förmodligen exakt så man inte ska tänka.
Det blev förlust efter straffar mot Frölunda och jag tänkte att ”äh, det där var en stark poäng”. Det blev knapp förlust mot Färjestad och jag tänkte att ”äh, det går inte att kräva så mycket mer än så”. Det blev förlust mot Luleå och jag tänkte att ”åh, hur ofta åker LHC upp dit och vinner?”.
Slutspel? Gärna det. Men viktigast att det inte blir kval.
Vad blir det för vinnare av sådana tankar? Vad sägs om en tuffare attityd där allt handlar om att vinna? Kunde David besegra Goliat och Stephen Bradbury ta OS-guld i skridsko är det klart som sjutton att LHC kan åka till Norrbotten och vinna. Eller?
Nu spelar det nästan ingen roll vem du pratar med.
Alla säger att kraven ska höjas.
Det blev också tydligt när jag förra veckan skickade ett sms till nya klubbdirektören Carl-Johan Stålhammar för att kolla biljettläget inför hemmamatchen mot Leksand.
”Drygt 6 000 sålda. För dåligt. Hårt jobb krävs för att fylla på med mer. Inga ursäkter. Kravställan måste upp i alla led”, svarade han.
Kan ovannämnde Stålhammar med sin erfarenhet från näringslivet injicera ett antal doser av vinnarmentalitet och sprida det till där det behövs i föreningen är mycket vunnet. Förändringar kan göra ont, de kan skapa oro, men behövs nästan alltid för att utvecklas vidare och för LHC:s bästa hoppas jag att nye chefen får blåsa på. Det där med att ”nu ska kraven höjas” är lätt att säga, men allt det där behöver komma inifrån för att få till en långsiktig och varaktig förändring.
Just därför är det på så många sätt – och för så många – upp till bevis för LHC den här säsongen och efter den här starten.
Visa att det inte bara är snack utan att det verkligen menas allvar.
Fler vinnarskallar behövs. På isen och på kontoret. Fler som vill förändra tillräckligt mycket. Fler som vet vad som krävs för att vinna och som är villiga att göra det. Jag tror inte alls att det har varit kravlöst tidigare, men att kraven ofta är och har varit högre på andra håll.
Jag ska också försöka skärpa mig.