Broc Little upplever sin tyngsta säsong som ishockeyspelare.
Det har varit en mörk vinter för ishockeyn i Linköping – och på något sätt blir det inte mer påtagligt än när du pratar med Broc Little.
Amerikanen från Phoenix i Arizona är mer LHC än de allra flesta andra. Nummer 41 är inne på säsong nummer tio i klubben och ingen spelare från Nordamerika har gjort lika många poäng i SHL-hockeyn.
Nu?
16 poäng på 37 matcher, nedpetad till fjärdekedjan och under förra veckan spelade han inte alls för att om möjligt läka en sargad kropp.
Nu är han tillbaka i träning och hoppas att det ska bli bättre.
Hoppas.
Vet inte.
– Jag kom till en punkt där jag kände att jag inte gjorde någon nytta och då var förra veckan en av de sista chanserna att försöka hitta på något. Nu kör jag så hårt jag kan och så får vi ta det därifrån. Jag vill göra mer. Jag måste göra mer, säger Broc Little.
Vill du ge frustrationen ett ansikte är det lätt att använda sig av LHC-forwarden.
För Sporten berättar han nu om den hemliga skada som mer eller mindre plågat honom under hela säsongen.
– Det är och har varit riktigt tufft. Jag vet att det är ett bekymmer med underkroppen, men inte så mycket mer. Jag har forskat mycket själv, men har inga klara svar och har inte hittat ett sätt som gör att jag kan spela bättre. Det är svårt att hitta en lösning när ingen inte riktigt vet vad felet är, säger Broc Little utan att vilja gå in på några mer detaljer.
Han tittar sig omkring i Saab arena.
Funderar en stund.
Säger sedan:
– Jag vet vad jag är kapabel till och vad jag har gjort under många år, men när det saknas några procent blir det så mycket svårare. Det är en tuff liga från början och när du inte känner dig hundra procent blir det stor skillnad. Och ännu värre när läget är som det är.
Efter förra veckans vila – hur känns kroppen nu?
– Efter en vecka ledigt tar det alltid ett tag hitta tillbaka fullt ut. Få fart på benen och få upp energinivån. Vi får se. Man får lära sig att inte se för långt fram. Nästa dag, nästa match.
Någon skillnad mentalt?
– Att titta på matcherna och inte kunna hjälpa till är ännu mer stressfullt. Mentalt har jag mycket energi att ge, men fysiskt har det varit tufft. Det har inte varit illa hela tiden, det har funnits stunder och matcher där det har känts okej. Men inte på den nivå som jag är vad vid.
Broc Little tog mer eller mindre ledigt från ishockeyn i förra veckan. "Svårt att säga om jag borde ha vilat mer. Möjligt att vi tidigare kunde ha testat något annorlunda", säger han.
Med tolv matcher kvar att spela – nystart mot Luleå på tisdag – är LHC just nu på kvalplats, med en poäng upp till Modo över strecket. Broc Little har varit i liknande situationer tidigare, men samtidigt känns det annorlunda den här gången.
– Förväntningarna var högre nu. Det är en märklig känsla. I flera år har vi varit där nere med två–tre andra lag. Nu är det fem–sex till som är inblandade och allting förändras från vecka till vecka.
Han hymlar inte med hur tuff och svår vintern har varit.
– Det har absolut varit mitt tuffaste och mest utmanande hockeyår. Fysiskt och mentalt. Allra mest har det handlat om att försöka ta reda på var felet är. Jag tackar för att jag har familjen och inte har behövt sitta ensam i en lägenhet med alla tankar och funderingar. Barnen vet ingen skillnad, så det har varit skönt.
Kontraktet går ut till våren och det kan vara så att profilen bara har några veckor kvar av karriären.
– Möjligt att det är så. Jag kommer inte att ta några beslut här och nu. Får jag ordning på kroppen känner jag att jag fortfarande har mycket att ge. Men när du inte kan vara på samma nivå som tidigare...då blir det inte lika roligt och jag har inte ens varit i närheten av det. Vi får återkomma till det där, säger Broc Little.