Det har knappast undgått någon att det har varit en bergodalbaneliknande höstfärd för LHC.
Efter fadäsen mot Malmö (1–6) var kritiken hård, men det blev en poängstark avslutning inför uppehållet och mungiporna uppåt under senaste veckorna.
Broc Little säger:
– Vi hade ett snack efter den matchen och sedan vi ändrade sättet att spela något har det känts bättre. Vi har tagit steg i rätt riktning. Jag skulle säga att vi spelar mer aggressivt nu. Mer som alla har spelat tidigare. Gå på instinkt, sätt press i stället för att avvakta. Tänk mindre och spela mer.
– Jag tror att det gav alla en energiboost. Från försäsongen och över de tio första matcherna var det för mycket tankar. Ibland kan jag tycka att det pratas för mycket taktik och för lite attityd. Vi hittade det där på slutet, nu gäller att behålla den känslan och därför har det varit mycket kampövningar på träningarna. Det kanske inte är det roligaste, men det är sånt som måste göras för att vinna.
– Taktiken varierar, men mer än något annat handlar det om attityd. Vi har pratat om det också. Även om du inte har din kväll så kan du göra annat för att hjälpa till. Kan jag inte göra mål kan jag få ur pucken ur zon eller blockera ett skott, säger Broc Little.
Hur svårt är det att få till den där energin i match efter match?
– Det är inte alltid enkelt, men det är vårt jobb och upp till var och en att göra det som krävs. Men visst, vissa kvällar är det enklare än andra och gör vi det bra får vi den stöttning som vi är värda. Då kommer också publiken. Speciellt med det här ekonomiska läget är det ingen som vill betala för något som inte är bra nog.
Av skattemässiga skäl missade amerikanske forwarden de fem första omgångarna, men har nu gjort nio poäng på tretton matcher och toppar redan den interna målligan med sju fullträffar.
– Små saker kan göra stor skillnad i den här ligan. Jag har alltid tyckt att det har varit jämnt och tajt, men nu är det banne mig ännu värre. Det är bara att titta hur det ser ut. Går det inte till förlängning avgörs det nästan alltid i slutet. För egen del var det tufft att komma in sent, men de senaste två–tre veckorna har jag börjat att känna mig som mig själv igen, säger han.
Han har flyttat in i huset i Linköpings utkanter och i januari väntar familjen ytterligare tillökning.
– Det känns bra. Det är full fart på livet, säger Broc Little och ler.