Ett maxtak på 500 personer. Det var beskedet som under måndagen gavs om publikrestriktioner på bland annat LHC:s matcher.
LHC:s klubbdirektör Niclas Björkman var frustrerad när Sporten pratade med honom efter regeringens presskonferens.
– Vi blir tagna på sängen ytterligare en gång, så det är klart att vi reagerar. Lite konstigt tycker vi. Vi har inte fått några indikationer den här gången heller och så kommer det väldigt snabbt inpå igen. Vi tycker inte att det är ett särskilt bra beslut. Det är ytterligare ett slag mot oss. Definitivt, säger Björkman.
Han poängterar:
– Jag har full respekt för det som pågår i samhället nu. Smittan sprider sig som en löpeld. Men jag vet inte om smittan sprids jättemycket hos oss. Jag tycker vi har bra koll och det är väldigt säkert att gå på våra matcher. Det finns andra ställen som sprider smittan mycket mer, tror jag.
Beskedet är ytterligare en stor ekonomisk smäll för LHC och SHL-klubbarna.
– Det slår väl jättehårt mot oss eftersom det inte varit något prat om kompensation eller någonting nu. Vi har ställt frågan via SHL till RF (Riksidrottsförbundet), som får ta det vidare till regeringen. Hur det blir med kompensation för det vi tappar, säger Niclas Björkman.
För LHC väntar tre bortamatcher innan man tar emot Frölunda på hemmaplan nästa torsdag. Det är oklart exakt hur maxtaket kommer att fungera och exakt när det införs.
– Vi är fortfarande lite osäkra. Vad ingår i de 500. Är det bara publiken på läktaren eller kan vi jobba som tidigare med loger och restauranger. Sådana frågor väntar vi svar på just nu.
Det är inte första gången det finns frågetecken om hur det ska gå till
– Det vara samma sak när vaccinpassen infördes. Inget var färdigt och man lägger allt på oss som ska driva verksamheten. Och det blir fel. Man måste tänka igenom det mer innan man genomför sådana här saker.
Klubbdirektören tillträde och började sitt arbete i augusti förra året.
Hur är det att gå till jobbet just nu?
– Vi är en så pass bra och stark grupp. Vi jobbar väldigt bra tillsammans och på det sättet är det lättare. Men visst är det så. Jag satt och sammanfattade mina 24 första veckor, varav jag kanske haft tre normala arbetsveckor. Så visst, det är en ny värld för mig att komma in i det här, där man kastas mellan hopp och förtvivlan hela tiden.