Han visade upp breda leendet efter häftiga lördagen.
Efter tuffa hösten blev det efterlängtade 4–1 mot Växjö, det blev både mål och assist för födelsedagsbarnet – framför släkt och vänner på plats i Saab arena. LHC-forwarden hade själv hyrt en egen loge för att alla skulle kunna vara samlade och umgås när han bjöd på show på isen.
– Ja, det var ett stort gäng här. Hela stora familjen och några kompisar. 30 personer eller nåt sånt, sa Robin Kovacs.
30?
– Jag hade kunnat få hit några fler. De allra flesta från Stockholm. Kul att de kunde komma. Det var bra tajming med både match och födelsedag. Nu blir det middag med tjocka släkten. Det blir kul. Det också.
Hur mycket tänkte du på dem i logen under matchen?
– Jag visste ju att dom var här och jag träffar inte alla så ofta. Extra kul att spela då. Det här var en av de bättre födelsedagarna, det får man säga.
Brukar du vinna eller förlora när du fyller år?
– Haha. Jag vet att jag har firat en del födelsedagar med att spela match, men har inte koll på statistiken. Det hade varit kul att veta.
28-åringen har några turbulenta veckor bakom sig. Först petad under uppmärksammade former före uppehållet och sedan hånad av Luleåklacken i matchen därefter. Samtidigt har forwarden fått kritik för sina insatser på isen och inte motsvarat högt ställda förväntningar.
Nu låg stjärnvärvningen bakom vinsten – med en drömpassning till Markus Ljunghs 1–0 och eget skott till 3–1 med sekunder kvar av andra perioden. Poäng nummer 13 och 14, men bara fjärde målet under hösten.
– Passningen var lite snyggare, men för mig var det kanske ännu skönare med målet. Jag har skapat lägen, men för sällan träffat mål och då har det varit torka. Det var dags nu.
Passningen bakom ryggen?
– Jag visste att han var där. Tur att man är smart ute på planen i alla fall. Haha.
Kedjan med Kovacs, Ljungh och Christoffer Ehn var isens bästa och dominerade i många byten.
– Jag gillar kedjan. Vi är bra på olika saker och matchar varandra. Med fler matcher tillsammans kommer det att bli ännu bättre.
Med tanke på det han redan upplevt, sagt och gjort är det möjligen lätt att gå på bilden av Robin Kovacs som en frispråkig, kaxig och svårbemästrad typ. Men lika ofta är det enkelt att tycka om honom – och att tycka om honom. Nu säger han själv att han har stadgat sig med frun Minatsu och tre små barn.
Familjen bor kvar utanför Stockholm medan pappa har övernattningslägenhet i Linköping. Men födelsedagen firades tillsammans.
– Jag tyckte att vi gjorde det bra mot Brynäs (2–5) också. Nu fick vi ihop allt. Jag sa det till grabbarna i omklädningsrummet efteråt att om vi spelar så här i match efter match har jag svårt att se att något lag ska ta oss.
Med lite distans till petningen – vad tänker du då?
– Det är...jag vet inte riktigt vad jag ska säga.
Han tystnade ett ögonblick.
Funderade lite och såg sig omkring i arenan.
Sa sedan:
– Media skrev upp det större än vad det var. Det tycker jag fortfarande. Det fanns något bakom det och varför det skedde stannar mellan mig och tränarna. Jag är inte orolig.
Fick det dig att tänka till?
– Så är det. Man har väl varit ganska het och det är kanske det som varit problemet. Det är lite för ofta som man tänder på i alla fall åtta cylindrar. Senaste tiden har jag kunnat hantera det. Det gäller att tänka till en gång extra ibland också.
Utöver matcherna var det en kastad klubba in i båset på en träning.
– Ja, det var inte bra och sänder inga bra signaler. Men vi hade ett bra snack och nu är det inget mer med det.
Vad blir det för mat för att fira, förresten?
– Det blir gott.