Högberg hyllar ökade kraven: "Jag kan göra det bättre"

LHC-målvakten har just klarat av träningen i vad som kan vara en av Sveriges kallaste ishallar (den i Skärblacka ska tydligen vara med och konkurrera) när han stannar till på vägen till omklädningsrummet. Efter många säsonger i Nordamerika återvände han för några år sedan till Linköping och mycket har hänt sedan dess.

Inte minst utanför isen.

28-åringen är numera tvåbarnspappa till Carl-Erik, som fyller två i november, och Bo-Bo, som föddes i våras.

– Det är fullt upp med två grabbar. Men det är jättekul. Calle leker mest med bilar. Det är hans grej just nu. Därför har jag två bilar här, säger Marcus Högberg och visar på den nya målvaktsmasken.

Varför blev det en Bo-Bo?

– Vi tyckte att det var kul med ett dubbelnamn även där. Men har alla möjliga namn nu. Allt från Bosse till Bobbo.

Av familjeskäl valde han i våras att tacka nej till en plats som reserv i VM.

– Hade jag fått chansen att spela hade jag åkt, men nu var chanserna väldigt små. Då tog jag beslutet att stanna hemma och lägga full fokus på försäsongen med LHC och att få vara hemma med familjen. Jag fick barn igen häromveckan där både förlossningen och starten i livet inte var helt enkel för bebisen, sa han till Sporten.

Nu säger han:

– Jag har väl inte så mycket mer att tillägga. Det var ett svårt beslut då, men det blev bra och helt rätt. Jag har aldrig ångrat det. Tvärtom. Det blev ändå några veckor iväg med landslaget och det var tufft att vara borta när han var så liten. Men nu siktar vi framåt i stället.

VM-nobben innebar också mer tid hemma med LHC.

– Det var det jag ville. Få några extra träningsveckor och trycka på mer. Hela laget har gjort det otroligt bra och verkligen köpt det här med inställning och högre krav för att det ska bli bättre, säger Marcus Högberg.

Han svarade för flera matchavgörande insatser (vem minns inte insatsen mot HV förra hösten?) i fjol, men det blev inget slutspel och räddningsprocenten stannade på blygsamma 90,46. Med en starkare defensiv i övrigt behöver den upp för att LHC ska lyfta från bottengängen.

 Det håller målvakten med om.

Han säger:

– Ja, det här med ökade krav gäller alla. Mig också. Jag kan absolut göra det bättre. Det finns mycket att slipa på. Det vore konstigt om jag stod här och sa något annat.

Hur känns kroppen?

– Ah, det är lite stelt och ovant. Det brukar vara så. Men det blir bättre och bättre. Kul att det går åt det hållet. Det hade varit värre annars. Haha.