Som målskytt i LHC.
Pär Arlbrandt är ett ikoniskt namn för Linköping HC:s fans.
172 poäng på 183 matcher under tre år. Mäktiga 71 poäng säsongen 2013/14, den näst bästa noteringen i ligans historia, i en toppkedja med Mattias Sjögren och Simon Hjalmarsson. Skridskomålet mot Modo som gjorde att klubben undvek kvalserien den där mörka våren 2012.
Nu är 40-åringen tillbaka i Saab arena – som assisterande coach vid sidan av Klas Östman och Jeff Jakobs.
Vem hade trott det?
Tja, inte ens han själv.
– Jag slutade som padeltränare i julas, men då fanns inte en tanke på det här. Efter säsongen blev det mer konkret och då gick det fort. När Klas ringde och frågade började fröet att gro och jag blev jävligt sugen. Speciellt sista året har jag haft ett sug tillbaka till ishockeyn, säger Pär Arlbrandt.
Pär Arlbrandt jublar tillsammans med sina döttrar efter SM-guldet med HV.
Det är inte alla som går i pension i direktsändning.
Men forwarden gjorde det när HV 71 tog SM-guld och det blev en sagodoftande avslutning på en häftig karriär.
Det är sex år sedan nu.
– Att få sluta med guld...det unnar man ju många att göra. Inte alla. Haha. Nej, men det är så klart något som man alltid bär med sig.
Många idrottare vittnar om tystnaden när rampljuset slocknar och telefonen slutar att ringa. Adrenalinet och pulsen finns inte kvar, det blir ett helt annat sätt att leva och mycket tid till tankar och funderingar.
Pär Arlbrandt upplevde aldrig det så.
Han säger:
– Tack och lov har jag aldrig känt av det på det sättet. Mycket för att jag fick välja helt själv när jag lade av. Jag är helt säker på att det är mycket värre om det är någon skada eller att du inte får vara kvar. Adrenalinet som pumpar i viktiga matcher får du inte i vanliga livet. Punkt slut. Men nu kommer jag åtminstone att få en del av allt det där igen.
– Jag längtar efter att komma tillbaka till det där med att tillhöra en grupp. Känslan. Sammanhållningen. Den gemensamma glädjen går inte att jämföra med något annat.
Pär Arlbrandt blir ansvarig för LHC-offensiven i vinter. "Hade jag inte spelat på högsta nivå hade jag inte varit här", säger Arlbrandt som inte har någon formell tränarutbildning inom hockeyn. "Jag är otroligt ödmjuk för den chans jag har fått, men samtidigt har jag sysslat med hockey i 30 år, så jag tror jag vet vad det handlar om."
Efter aktiva karriären har han på olika sätt jobbat med spelföretaget Betson, gjort en säsong som assisterande juniortränare i LHC och under senaste åren satsat hårt som padelspelare med stor framgång. Nu lär det bli betydligt mindre av den varan framöver.
– För mig blev det nog lite för tidigt att hoppa på tränarjobbet. Det har varit superviktigt att vara utanför hockeyn i fyra–fem år. Jag säger inte att det är rätt för alla, men för mig har det varit det.
Vem är den bästa tränare du haft?
– Nja...jag har haft många bra. Den jag spelade bäst under var Roger Melin. Han är kanske inte den som hockeymässigt lärt mig mest, men han fick mig att spela med axlarna nere. Sen är det viktigt att ha kraven och den kombon är så svårt att komma åt. Kunna vara kompis, samtidigt som det är tydligt vem som bestämmer och vad som krävs.
Du är inte heller den som åker omkring och slår spelarna i knävecken.
– Nej, det är jag inte, men jag vet att det snabbt kan brinna till. Så fort du ställer dig i ett bås blir det av någon anledning att du tittar åt det defensiva. Det får vi se till att jag inte gör nu. Som ledare vill jag vara någon som man kan anförtro sig åt och lita på, säger Pär Arlbrandt.
Som padelspelare med Martin Axén.
Frågar du LHC-tränaren Klas Östman så har han två uppgifter den här säsongen.
Lära ut sina knep så att en LHC-forward gör över 70 poäng – eller att lära Jeff Jakobs att spela padel.
– Jag har inte sett Jeff på padelbanan så jag får återkomma till vad som blir svårast. Haha.
Jag har förstått att du gillar detaljer och statistik.
– Jag älskar att nörda ned mig i statistik. Det har jag alltid gjort. Jag fick inlogg till dataprogrammet häromdagen och det är helt sjukt vad man kan se. Jag gillar smarta spelare som har en tanke med det de gör.
Jag förstår att det var svårt att göra 70 poäng. Är det ännu svårare nu?
– Det är det säkert. Det är inte så många som varit så nära heller. Det gäller att ha en säsong där allt bara flyter på och du går in till match med en avslappnad istället för ängslig inställning. Alla som sysslat med elitidrott har upplevt att du är rädd att förlora. Jag tror att det är superviktigt att från början bygga upp ett mindset att inte försvara så mycket.
Förresten: vilket lag tar SM-guld?
– Bra fråga. Det är jävligt svårt. Jag gillar hur olika stilar möts. Det är ingen hemlighet att jag gillar puckkontroll. Mer Växjö och Örebro än Frölunda och Skellefteå. Det kanske är för att jag själv var så dålig på skidskorna. Haha. Men det finns självklart bra grejer med båda sätten att spela, säger Pär Arlbrandt.