Johan Johnsson på LHC-träningen.
Sista träningen inför lördagspremiären mot Brynäs inför utsålda läktare i Saab arena är just avklarad.
Johan Johnsson är en av de sista av isen.
En idrottens grovarbetare som sällan får så mycket uppmärksamhet.
Som center i fjärdekedjan har han mest defensiva uppgifter. Han ska försvara, spela mot motståndarnas bästa och ge utrymme för dem med större offensiv skicklighet att glänsa. Det ger, som sagt, sällan så mycket rubriker.
Han ler när han säger:
– Frågar du mig skulle jag säga att jag vill spela alla situationer. Så mycket som möjligt. Så är det nog för de allra flesta. Men ju äldre du blir, desto mer hittar du dina verktyg och begränsningar. Vad du klarar av att göra på den nivå som du befinner dig.
Känns det otacksamt?
– Nej, jag gör mitt jobb för laget.
Känslan inför säsongen?
– Att man inte behöver tänka och känna så mycket. Med Oskarshamn i fjol vann vi alla försäsongsmatcher utom en och allt var positivt. Men lika sjutton började det med att vi torskade tio raka typ. Så du behöver inte spekulera eller sätta någon etikett på det.
Innan vi slår oss ned på läktaren i Saab arena har jag bollat med några LHC-profiler för att få veta mer om 31-åringen från Jönköping.
Det går sådär.
En doldis och…tja, ovanligt vanlig kille.
Så känns det.
Tänker först och pratar sen. Några grodor ramlar inte ur den johnssonska munnen.
– Det första jag tänker på är bolltalang. Gillar golf mycket vad jag förstått, säger sportchefen Peter Jakobsson.
– Haha. Jag har nog aldrig träffat någon som spela mer golf, säger backen William Worge Kreü.
– Det mest oväntade är väl att han tekar åt fel håll, men det kanske alla redan vet, säger tränaren Pär Arlbrandt.
Johan Johnsson skrattar när han får höra talas om påståendena.
– Jag blev väl matad med bollintresset och det finns kvar. Om vädret och schemat tillåter hade jag kunnat spela golf varje dag. Sett till hur mycket jag spelar borde jag nog vara bättre. Som ung var det också fotboll och innebandy. Nu blir det mest golf, padel och tennis vid sidan av hockeyn.
Och så tekar du åt fel håll?
– Haha. Jag känner mig starkare så. När jag kom upp i HV var Uffe Dahlén tränare och han tryckte mycket på det där. Han sa att ”blir du bra på att teka blir du alltid insatt på isen och får dina minuter”. Det var en viktig lärdom för en ung, liten och klen center.
Någon sa till mig att ”för att vara en bra tekare ska du fuska så mycket som möjligt”.
– Det är en svår balansgång, men lite så är det. Tjuva så mycket som möjligt utan att bli avblåst.
Johan Johnsson.
Johan Johnsson är född och uppväxt i HV-land. Tog sina första skär i klubben redan som sexåring. Utöver ett antal SHL-sejourer har han också spelat A-lagshockey i Troja, Mora, Timrå, AIK och Oskarshamn.
Nu värvad till Linköping – som rollspelare i fjärdekedjan.
– Det är en större klubb än Oskarshamn och med helt andra förutsättningar. Jag hade bra snack med tränare och sportchef och det blåser positiva vindar kring klubben. Det kändes som bästa alternativet för mig.
Men en kille från Jönköping i Linköping. Hur ska det gå?
Johan skrattar.
– Klart att där finns en gammal rivalitet som man själv kommer ihåg från när man var liten. Det var i de matcherna som det verkligen kunde brinna till på läktarna. Men jag vet inte…med ålderns rätt blir du kanske lite avtrubbad med det där. Jönköping kommer alltid vara hemma, men det är ingenting som jag reflekterat över nu.
Han hymlar inte om att det på många sätt var en tuff säsong med Oskarshamn i fjol. Uppstickaren rasade ur högsta serien, men Johnsson blev kvar.
-- Det var så klart hemskt att vi åkte ur. Det kommer att sitta som ett ärr resten av livet. Inför varje säsong har du höga tankar om var det ska sluta med ett gäng killar som du träffar nästan varje dag i ett år.
– Nu är det premiär och du vet att det kommer att bubbla och brinna i kroppen. Det blir en jävla adrenalinpump. Jag tror inte att jag har spelat härinne någon gång när det har varit full arena. Den häftiga känslan med allt folk…att få uppleva de matcherna är väl det allra bästa med att spela hockey.
Om några veckor väntar för övrigt en annan premiär.
Något ännu större när sambon Julia föder parets första barn.
– Jag är inte så jättenervös än, men nu är det så nära att man har börjat att gå upp i stabsläge för att vara redo när det händer. Det känns spännande.
Kommer du vara mer nervös då än inför premiären?
-- Jag har inte varit med om tidigare, så jag vet inte, säger Johan Johnsson.