Rutinerade centern suckade efter ännu en motgång under andra dagen på det nya året. Vi behövde inte leta särskilt länge för att hitta rätt ord för att beskriva känsloläget.
Frustration.
– Man önskar att man kunde vara positiv och känna att vi kan ta med oss det som trots allt var bra, men bara att erkänna att det är svårt. Det är mycket frustration som bubblar i kroppen just nu, sa Markus Ljungh.
Fjärde raka förlusten (2–5 mot Luleå) och ras hela vägen ned under kvalstrecket i en haltande tabell lyste som ett hån mot 29-åringen och övriga i LHC-lägret. Med i stort sett halva serien spelad väntar nu, med start mot Malmö, tre hemmamatcher på fyra dagar mot motstånd som bör besegras för att inte sjunka djupare i bottenträsket.
– Enormt viktiga matcher, men så är det hela tiden när vi hamnat i det här läget. Klart att det hade underlättat att få komma hem till ett fullsatt Saab arena, men det är som det är. Vi får bryta ihop och komma igen, sa Ljungh när han satt sig i bussen för vidare färd till Kallax flygplats och så chartrad kärra hem till Linköping.
Han funderade ett ögonblick.
Sa sedan:
– Helt ärligt vet jag inte riktigt vad vi håller på med just nu.
Vad ska ni göra åt det?
– Först och främst handlar det om att var och en måste gå till sig själv. Är det något som jag lärt mig genom åren så är det att det är där som det måste börja. Vad kan just jag göra bättre? Då blir vi också mycket starkare som lag.
Är du orolig?
– Nej, det är fel ord. Jag är mest frustrerad över att vi inte spelar på ett sätt som alltid ger oss en chans att vinna. Det gjorde vi före jul och det är det som vi måste hitta tillbaka till.
Kan du som en av de mer rutinerade ta ett större ansvar?
– Jag försöker bara spela så bra jag kan och hjälpa till så mycket som det går. Men man får inte heller glömma bort sig själv eller försöka vara någon som man inte är.
När pandemin slog till med våldsam kraft tog han efter en stark säsong och moget övervägande beslutet att vända hem från ryska Vladivostok. Ibland får tryggheten komma före äventyret. För dyra pengar kom han tillbaka till svensk ishockey – för att vara en av dem som skulle leda LHC uppåt i tabellen.
Så var det tänkt.
Ingen kan säga annat än att målen och passningen ramlat in och starka 25 poäng på 25 matcher visar att Markus Ljungh är på väg mot personligt poängrekord i SHL. Men för laget är det desto tuffare. Mot Luleå var det ännu en gång en taskig start, ännu en gång tidigt underläge och ännu en gång förlust.
– Fem minuter i början av första perioden och fem minuter när vi inte gjorde mål i power play i andra sänkte oss. Mentalt blir det tufft att komma tillbaka och den här gången klarade vi inte det, sa han.
Skönt med match direkt eller hade det varit bättre med lite lugnare tempo?
– Både och. Det finns för- och nackdelar med allt. Men nu är det som är med match nästan varje dag och ingenting att fundera över. Det är bara att gilla läget.
Nyckelspelaren har själv tränat något sporadiskt på slutet, men inte missat någon match. Med tanke på frånvaroläget i övrigt med flera tunga namn borta – förhoppningen är att Andrew Gordon möjligen kan spela igen under kommande vecka – är det förstås av största vikt att inte även Markus Ljungh försvinner från laguppställningen.
Själv vill han på typiskt sätt inte prata så mycket om vad det rör sig om för krämpor.
– Det är inget jätteallvarligt, sa han.