Med 14 omgångar spelade, och med prestigemöte med HV 71 i Saab arena närmast på tur, är Linköping HC på jumboplats i SHL-hockeyn med bara tio inspelade poäng. 

Men skulle Roger Ekström känna någon oro så döljer han det väl.

Han säger:

– Tittar du på tabelläget är det lätt att säga att man är orolig, men jag är faktiskt inte det. Tabellen ljuger inte, men så här års i fjol ledde vi serien och lika orealistiskt som det var då, lika orealistiskt känns det nu. Så dåligt är det inte. Det som presteras över ganska lång tid, dock inte tillräckligt lång tid, är trots allt rätt mycket bra hockey.

–  Att det skulle bli tufft var vi beredda på, men att det skulle bli så här tufft hade ingen trott. Med den här truppen borde vi ligga högre upp. Jag har pratat med Bert (Robertsson, tränaren), jag har pratat med flera spelare och det finns en trygghet som jag inte upplevde fanns under förra året. Sedan är det klart att det får andra konsekvenser, säger Roger Ekström.

Som?

– Publiktrycket påverkas av resultaten. Med fjolårsstarten hade det varit utsålt mot HV redan i går.

Fyra nya spelare in under hösten. Vad betyder det ekonomiskt?

– Vi börjar närma oss budgetramen, så är det ju. Men än så länge har vi inte gått utanför. Det snackas ibland om att vi inte har pengar att värva för, men jag skulle i så fall säga att det oftare inte finns spelare som det sportsliga teamet vill ha.

Samtidigt som Axel Ottosson, Adam Helewka, Sam Lofquist och Jarno Kärki kommit in har Nick Sörensen (till Rögle) lämnat och dessutom är några spelare långtidssjukskrivna med Mattias Bäckman i spetsen.

– Risken vi ser är att publiken minskar. Det är klart som sjutton att det vänder, men om det inte vänder snart så får det en längre effekt. Sedan är det så mycket som spelar in. Mardrömsscenariot är att vi tappar tusen åskådare och att de som är där tar med sig popcorn och dricker sig otörstiga hemma. Då blir det jobbigt. Men det är för tidigt att säga, säger Roger Ekström.

– Skulle vi mot all förmodan vara i ett liknande läge på andra sidan nyår behöver vi satsa. Det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke.

Hur mycket kritik får du själv ta emot själv?

– Själv har jag inte fått så mycket, men på klubbmejlen kommer det in en del synpunkter. Jag vill inte ducka ansvaret och skummar vad som skrivs på sociala medier. Att fler går in och försvarar oss tolkar jag som att de tror på det vi gör.

På sina håll har det till och med spekulerats om att det skulle vara aktuellt med coachbyte och att Bert Robertsson riskerar att bli höstens första SHL-tränare att få sparken.

Men det förnekar RLHC-basen så bestämt det bara är möjligt.

– Absolut inte. Det finns inte på världskartan. Jag är helt övertygad om att Bert Robertsson tränar LHC nästa år också. Då är det snarare Niklas Persson och jag som får ställa våra platser till förfogande, för det är faktiskt vi som valt att satsa på det här sättet. 

– Som ordförande i styrelsen är det jag som är ytterst ansvarig. Det är mycket bättre att den pressen är på mig än på någon i och runt laget, säger Ekström.

Arbetet i övrigt?

– Jag ska träffa alla medarbetare för att hitta en effektivare organisation. Jag har sagt det förut och vi kan inte omsätta 150 miljoner och riskera att gå back. Det fungerar inte. Då finns man inte till slut. (Michael) Cocozza kommer inte att ringa varje år, säger Roger Ekström och tänker på det oväntade miljonstödet till LHC och flera andra föreningar.

Vad betyder det för er?

– Jättemycket. Inte så mycket för A-laget, men för övriga punkter på strategisidan och inte minst för flick- och damsidan. Det är alltid bra tajmat att få bidrag, men det är fantastiskt att Michael Cocozza fyller 60.