Snart sex veckor har gått sedan Craig Schira åkte på en tung tackling av Örebros landslagsforward Emil Larsson och landade olyckligt med nedre delen av ryggen mot sargkanten innan med stora smärtor hjälptes av isen. Dagen efter bekräftades att han drabbats av en revbensfraktur.
Det har varit en tuff och mödosam väg tillbaka och 34-åringen är inte framme än.
Men snart.
– Jag hoppas att jag kan träna för fullt snart och spela i nästa vecka. Det är planen just nu. Vi får se när det känns okej att få en tackling igen, säger veteranbacken.
Efter förlusten mot Örebro står LHC inför en superviktig vecka med tre matcher mot lag som också är inblandade i slutspelsjakten. Start mot Rögle på tisdagen och sedan Oskarshamn och HV 71.
Därnäst väntar Färjestad på bortaplan och möjligen kan Craig Schira vara aktuell då igen.
– Alltid frustrerande att vara borta och ännu mer så under den här tiden av året. Vi är i ett spännande läge i tabellen och allt kan förändras snabbt med några vinster eller förluster, säger Schira.
Hur är det att leva med den pressen?
– Vi har ett ganska erfaret lag, så det ska vi kunna hantera. Du måste omfamna och gilla pressen. Det hade inte varit roligt om du på förhand visste att du skulle vinna varenda match.
Han hymlar inte om att det har varit några tuffa veckor
– Det är ingen rolig skada. Skador är en del av det här livet och tyvärr har jag upplevt det för många gånger, men rent smärtmässigt är frågan om inte det här har varit den värsta. I tre veckor kunde jag inte göra någonting. Inte ligga ned för då gör det ont. Inte stå upp för då gör det ont. Sen ska du försöka sova också och det är inte det lättaste.
– Det finns säkert värre skador att komma tillbaka från, men det hjälper ju inte att jag har den spelstil som jag har. Det hade varit enklare om jag varit en liten kille som aldrig träffade någon. Det fysiska spelet är en stor del av mitt spel och jag antar att det är därför som jag får betalt, säger Craig Schira och ler snett.
Han gjorde ett försök att skynda på återkomsten för några veckor sedan, men då höll det inte och han fick ta ett steg tillbaka igen.
– Direkt när jag slog ryggen i sargen förstod jag att inte jag skulle spela på ett tag, men trodde inte att det skulle ta så här lång tid. Det var inget onödigt fult, men det var en smäll som tog illa. Det är en stor kille och jag såg att han kom, men var inte riktigt beredd på det.