En skada på underkroppen – i slutspelstider avslöjas inte gärna mer än så – har plågat den landslagsmeriterade försvaren under senaste månaden. Det är inte värre än att han med hjälp av en bedövningsspruta kan fortsätta att vara med på matcherna.
Men att träna på is med skridskor på blir det inte mycket med.
Eller snarare ingenting alls.
– Man börjar vänja sig nu. Det är klart att det var lite ovant i början, det är första gången jag gör så här, men nu har det ändå gått fem veckor. Tuffaste matchen var mot Djurgården direkt efter uppehållet. Då hade jag inte varit på is på två veckor och sen rakt in och spela. Men jag tycker ändå att det känns rätt okej, säger han.
Det är ingen fara att det blir värre?– Nej, då hade vi inte tagit några risker. Dessutom har jag två år kvar här, så jag vill inte riskera något. Klart man saknar träningarna, men det är ändå matcherna som är det absolut viktigaste. Så vi fokuserar på det. Man vet att det kommer att läka ihop och så får man bedöva så länge. Det går sakta åt rätt håll.
Hur blir det i resten av slutspelet?– Så länge vi inte vinner några matchserier med 4–0 och får några extra dagar att läka ihop blir det fortsatt så här. Om det varit vanliga matcher i grundserien hade jag nog inte spelat, säger Eddie Larsson.
Efter den minst sagt svaga avslutningen på grundserien fick LHC ett lyft med två raka segrar över HV71. Nu väntar första kvartsfinalen på söndag.
– Visst känns det positivt. Det märks att vi har många spelare som tar ett extra kliv i slutspelet. Det ser spännande ut. Det är nu vi måste och ska spela vår bästa hockey, säger han.