Redan som 15-åring debuterade Vilma Tanskanen i SM-sarja – Finlands motsvarighet till SDHL – två år senare fanns hon också med i den finska OS-truppen i Sotji.
Nu har hon precis klarat av fyra års hockeycollege i USA där äventyret började på University of North Dakota.
– Jag har alltid drömt lite om college och det var häftigt att få uppleva det. Allt med att plugga, spela hockey och upptäcka ett helt nytt land på samma gång.
Någonstans på mitten kom dock chockbeskedet: Universitetet beslutade sig hastigt för att lägga ner hela satsningen på tjejhockeyn.
– Just då hade jag inget annat val än att byta skola, säger Vilma.
Sagt och gjort. North Dakota blev över en natt Pennsylvania och Mercyhurst University.
– Det var absolut skillnader. Förutom en annan delstat så var det också en annan liga. Universitet på Mercyhurst var betydligt mindre och jag tyckte faktiskt om att få se två olika saker. I efterhand är jag nästan glad att det blev som det blev.
Hon står utanför dörren till LHC:s gym när hon berättar om allt som tagit henne hit där hon är nu. Det är första dagen med nya laget och senare under kvällen ska hela laget (utom kanadensiska duon Zoe Hickel och Tori Hickel, som ansluter senare) gå på is.
– Skönt att spelarna börjar komma på plats. Det är flera nya ansikten, inflikar Madeleine Östling, LHC:s tränare.
Vilma Tanskanen säger:
– Jag gillar det jag har sett hittills. Rinken är kanon, lagkompisarna härliga och det lilla jag har hunnit se av staden... lovande.
Däremot går det inte att säga att hon har kommit till Linköping helt själv. Bland nyförvärven finns också de goda vännerna Saana Valkama och Anna Kilponen.
– Sedan var ju Eveliina (Suonpää) här sedan innan. Det är faktiskt lite roligt, för alla vi fyra gick på samma gymnasium hemma i Finland. Så nu känns det litegrann som en klassåterträff, skrattar Vilma.
Hon fortsätter:
– Att vi har så pass många olika nationaliteter som vi ändå har är jättekul. Jag tycker att det gör laget färg- och identitetsrikt.
Vad kan fansen förvänta sig av Vilma Tanskanen i vinter?– Att jag alltid jobbar stenhårt. Mina största styrkor är attityden och skridskoåkningen. Det i kombination med min storlek, säger forwarden, som mäter 175 centimeter.
LHC premiärspelar i SDHL 13 september då SDE kommer på besök till Stångebro.