Någon vecka har gått sedan Linköping HC säkrade kontraktet i SHL-hockeyn. Sedan dess: suckar av lättnad, stryk mot HV och nu möten, samtal och läkarundersökningar. Och inte minst tid att läka sargade kroppar och själar.
För lagkaptenen Jonas Junland väntar besök hos specialistläkare i Göteborg för att undersöka sina slitna höfter. Krävs operation väntar en längre rehabilitering, men om det ska göras är förstås bästa läget att göra det nu.
– Vi får se, säger 33-åringen.
Efter lyckliga slutet hymlar han inte om att det varit en säsong fylld av prövningar.
– När Brynäs torskade mot Växjö…då var man helt färdig. All energi bara försvann ur kroppen. Jag hoppas innerligt att Linköpings hockeyspelare, supportrar och mediakår slipper uppleva det igen. Vi ska ha en klapp på axeln för att vi är kvar i SHL och så får vi rätta till den här skiten och se till att det inte upprepas.
Blir du kvar i botten åker du ut till slut.
– Det gäller att bryta trenden. Förstå varför du är i botten och förstå vad du gjorde bra när du var i toppen. Man behöver ju inte återuppfinna hjulet. Nästan så att man längtar till nästa säsong för att visa att vi är bättre.
Ärligt talat: hur orolig har du varit?
– Jätteorolig. Man hade nästan gett upp. Det kändes som att vad ska vi göra? Vi kommer inte att börja vinna. Vi åker ur. Men så fick vi in några killar som varit här tidigare, som bryr sig om Linköping och vi började kämpa ihop. Vi förlorade några matcher till, men hoppet kom tillbaka. Det. Kan. Gå.
Junland hyllar flera, men fastnar bland andra på målvakten David Rautio (”alla går ned i puls när han kommer in i ett rum”) och assisterande tränaren Niclas Hävelid (”alla vet vad han kan och lyssnar när han säger något”).
– Vi började spela lite mer destruktivt och defensivt och tacka gudarna för det. Det räddade oss.
Kaptenen nämner bortamatchen mot Växjö som det tillfälle när LHC var nere på botten och vände.
– Sluta att tyck synd om er själva. Vi kan inte skylla på Bert Robertsson, vi kan inte skylla på spelsystem och vi kan inte skylla på att vi inte har värvat för vi har försökt. Vi har skador, men vi har de vi har och det kan inte bli värre.
– Ollas (Hugo, juniormålvakten) kom in, gjorde det jättebra och hela laget låg som streck för att täcka skott och ge honom den start som förtjänade. Där någonstans vände det. Det kan ha varit Ollas som till slut fick det att tippa över, säger Jonas Junland.