Mörka siffror visades upp på power point-presentationen under SHL:s upptaktsträff. På 260 SHL-matcher har det varit 70 hjärnskakningar och på 180 SDHL-matcher har det varit 35 hjärnskakningar. Siffror det inte går att blunda för. Därför har också SHL-domaren Morgan Johansson blivit ansvarig för projektet "nollvision" som jobbar med frågor som ska förbättra arbetsmiljön för ishockeyspelarna.  

– Fakta är det viktiga. Vi kan inte gissa och tro att det är på ett visst vis utan någonstans får man förlita sig på faktan, säger Morgan Johansson. 

Något jag reagerade på när jag såg siffrorna var att damhockeyn har hårdare regler mot tacklingar, men ändå är statistiken likvärdig. Är det då tacklingarna som är problemet? 

– Ja, det är en bra fråga. Vissa säger att kvinnor har sämre nackmuskulatur och att det kanske kan bero på det. Då får man kolla upp det och bocka av det. Men det förbryllar mig också det du säger. Förhållanden mellan SHL och SDHL är ungefär lika stort.Till mångt och mycket tror jag att det handlar om attityd, säger Johansson. 

Blir det då inte lite fel när man nästan endast pratar om tacklingar kontra hjärnskakningar i debatten? 

– Visst, men hade vi inte haft huvudtacklingarna i svensk hockey hade vi förmodligen minimerat hjärnskakningarna jättemycket. Samtidigt kommer olyckor alltid att ske. Projektet heter Nollvision och det är just en vision. Någonstans är målsättningen i första hand att få ner hjärnskakningarna då det snarare har varit en ökande trend under åren. 

Ett problem som projektet noterat är att utformningen av axelskydden inte är optimal. Därför håller de nu på att kolla om de går att utforma dem på ett annat sätt. 

– Vi ska göra en studie med hjälp av en tjej på KTH som kommer göra ett arbete om axelskydden. Just nu är skydden till för att skydda axlarna men de är inte bra att få i ansiktet. Uppenbarligen får man den ofta där och vi hade en situation i slutspelet i SHL förra säsongen där en spelare blev knockad av en egen spelare med axelskyddet. Där tror jag vi kan få bort en del hjärnskakningar om vi hittar en bra lösning på det. 

När man kollar på internationell nivå ser siffrorna mycket bättre ut. På 139 landslagsmatcher är endast två hjärnskakningar noterade. 

– Jag tror det är en större press här hemma där spelarna tävlar om platserna i ligan. När man kommer till landslaget är du uttagen och har din plats. Sen tror jag attityden är en stor del av det. Jag har pratat med tjejer och killar som spelar i landslaget och de säger att man inte beter sig likadant i landslaget och ligalaget. Respekten mot varandra är helt annorlunda när det gäller landslagsspel kontra den nationella ligan. 

Utbildning i yngre åldrar då? 

– Det är också en jätteviktig del. Vi tittar på det tillsammans med Svenska ishockeyförbundet. Man tittar på smålagsspel på mindre yta med mer kontakt i unga ålder. Där tror jag det är jätteviktigt att vi tidigt får in att de ska ha mycket spelare runt sig och att man ska hålla upp huvudet. Vi snackar även en del om tacklingsskolor, ledarutbildningar och hur man  beter sig när någon tacklas under match. Vissa jublar knappt när de gör mål men gör det när någon tacklas, och det är fel attityd. 

Linköping HC är en förening som ligger i framkant när det handlar om just hur man beter sig vid en tacklingssituation. Den har lagt in nolltolerans mot jubel och hejarop i hela föreningen. i samband med tacklingar.

– Det är skitbra. Om vi kan få ut det i resterande klubbar är det jättebra. Vi har kontakt med LHC om detta då vi hört att de implementerat det bra, avslutar Johansson.