Ett tema som SHL vill bli bättre på handlar om mental hälsa bland spelare och domare. "Vi har sett i enkäter att när det kommer till mental ohälsa och spelmissbruk så ligger vi under genomsnittet i samhället. Det är något som vi givetvis måste hantera och vi ska inte vara sämre än resten av samhället", säger Jenny Silfverstrand.
Den här texten är en del av Correns nya hockeybilaga. Läs hela bilagan här.
– När SHL sökte en ny vd så ringde jag kontoret och tipsade om en annan person som jag tyckte var lämplig för jobbet. Då kontrade de med att fråga om inte jag var sugen på att hoppa på. Det krävdes lite övertalning, men till sist hoppade jag på, säger Jenny Silvferstrand, 51, SHL:s vd sedan fyra år tillbaka.
Att hon skulle bli en av svensk hockeys allra mäktigaste personer var inte alls givet från första början.
– Jag har aldrig spelat hockey, och mitt sportintresse var väldigt brett när jag växte upp i Göteborg. De sportupplevelser jag minns som bäst är när IFK Göteborg spelade Champions League på Ullevi. På söndagarna såg jag allt på Sportspegeln och TV4 Sporten. Man skulle väl kunna kallat mig tv-sportsnörd.
– Men jag kom in på hockeyn, och då Djurgården Hockey via ett eventbolag, Beta Event, runt 2004.
När Djurgården Hockey därefter åkte ur SHL blev det Jenny som fick ansvaret att styra den blågulröda skutan tillbaka upp i finrummet.
– Det var speciellt, men efter alla år i Djurgården så visste jag hur den föreningen fungerade. Det var en häftig upplevelse när Djurgården gick upp i SHL igen.
Avkoppling utanför hockeyn?
– Karate! Jag började med det under pandemin, och det var min son som fick med mig. Nu har han slutat, men jag har fortsatt. Karaten tvingar en att vara fullt närvarande och det har gjort mig gott.
SHL:s kontor är beläget bara ett stenkast från Avicii Arena (tidigare Globen). Ett klassiskt hockeynäste förvisso men också ett område som för dagen saknar just ett SHL-lag.
– Det är jättetråkigt förstås, att huvudstaden inte har ett lag i den högsta ligan. Det är klart att det finns risker för intresset. Samtidigt så växer vi starkt runt om i hela landet.
De 14 SHL-klubbarna omsätter över två miljarder kronor per år och förra säsongen registrerades 2 233 455 arenabesök på SHL-matcherna. LHC var den SHL-klubb där publiksnittet ökade som mest, nästan 800 åskådare fler än föregående säsong.
– Det är jättekul att se det som sker i LHC. Jag brukar säga att hockeyn, och idrotten, är lite som en kyrka, en mötesplats. Här kan du bland annat vråla ut dina känslor bland massa andra, det är inte många ställen i samhället du kan göra det. Det finns ett engagemang runt hockeylagen som inte finns någon annanstans.
Champions Hockey League? "Ja. I Sverige har det varit tufft men vi ser att det kommer fler till arenorna och vi ser att det är mycket folk i de andra länderna. Hör att det finns de som säger att det är dags att lägga ned det men där är vi inte", säger Jenny.
Machokultur i hockeyn? "Finns en uppfattning att det är det men jag tycker det har hänt mycket de senaste åren. Men sen är det tydligt att det är alldeles för få kvinnor i beslutsfattande positioner inom svensk hockey", säger Jenny.
Trots att SHL växer i popularitet, och får ökade intäkter från exempelvis tv-avtal, finns det en tuff verklighet. En del handlar om höjda licenskrav på klubbarna att ha minst åtta procent av den totala omsättningen som eget kapital, vilket också gäller även på lägre nivåer. Kraven har gjort att det främst i Hockeyettan blivit en rad tvångsdegraderingar.
– Vi vill ju att svensk hockey ska må bra som helhet. SHL har en stor del i det. Vi har märkt att dessa krav varit tuffa på lägre nivåer och faktum är att förbundet tillsammans med ligorna just nu sitter och gör en översyn av licensregelverket.
Samtidigt som SHL växer förändras tv-marknaden. För ett par säsonger sedan säkrade SHL ett tv-avtal som rapporterades vara värt över fem miljarder kronor, och som gäller till säsongen 2029/2030. SHL har inte bekräftat hur mycket pengar det årligen rör sig om för varje klubb, men 65 miljoner är en siffra som har figurerat i media.
Hur viktiga är dessa pengar?
– Klart att de har en jättestor del. Det är också vårt ansvar till klubbarna att förvalta och utveckla dessa rättigheter och andra rättigheter. Samtidigt så ser klubbarnas egna verksamheter olika ut. En del har stora intäkter från annat håll och då blir man också lite mindre beroende av rättighetsersättningen från SHL.
LHC är en av 14 klubbar som äger SHL.
Den kommersiella affären är nödvändig för att Saab Arena och andra svenska hockeyarenor ska kunna engagera så pass många människor som ligan faktiskt gör.
– Vi kan säga att SHL AB är superkommersiellt. För så är det. Samtidigt så är svensk hockey en stor och folklig idrottsrörelse som vi också vill värna om. Om du ser på exempelvis NHL så är det profit som är i fokus över allt annat. Här är engagemanget mer djuprotat.
Jenny började som vd precis innan pandemin slog till med full kraft. "Det blev plötsligt något helt annat. Vi med så stort evenemangsfokus fick halvt näringsförbud kan man säga. Vi fick fortsätta spela men med ytterst begränsad publik. Hade vi inte fått statligt stöd där så vet jag inte var vi hade hamnat", säger Jenny.
Inne på SHL-kontoret är det full verkstad. SHL-premiären är bara några dagar bort och det märks.
– Såklart att det är jättekul. Vi märker att intresset bara växer, säger Jenny.
Till sist, jag måste bara fråga. Hur ofta diskuterar ni antalet lag i SHL?
– Inte särskilt ofta, men det har diskuterats väldigt mycket i media. Det som det var mest samtal om runt kaffebordet i fjol var kvalsystemet och där det beslutades att vi skulle ligga kvar i det befintliga.
Är ni nöjda med det?
– Ja. Det är vi.