Många vill nog, segern till trots, hävda att det inte alls såg bra ut för LHC:s del. Sebastian Karlsson kan hålla med om det till viss del, men samtidigt föra in andra perspektiv i frågan. Motståndet, till exempel.
– Leksand försvarade sig otroligt bra, jag är imponerad över hur de spelade. Bara för att vi gör sju mål mot Davos några dagar innan kan man liksom inte kräva att vi ska göra tio mot Leksand, det funkar inte så. Vi tappade lite av tågan efter första perioden, men ändå har vi hittat ett sätt att vinna, sa Karlsson.
Själv blev han matchhjälte när han såg till att en poäng blev två poäng, efter hans styrning in i nät. Det betydde 2–1 på övertid.
– Jag avgör inte matcher så ofta, så det är så klart extra roligt när det sker. För mig blir det inte så många chanser på en säsong, så det var kul att den satt, sa Karlsson, som uppmärksammades innan nedsläpp för att nu ha spelat 400 matcher i LHC-tröjan.
– Otroligt kul. Och att få kröna det med ett mål och en seger gör det bara bättre.
Det var dock tydligt att många runt om i Saab Arena, liksom de i spelarbåset, krävde mer av LHC. Efter tre perioders spel, då det stod 1–1 på resultattavlan, spred sig missnöjda burop från läktarhåll – mot hemmalaget.
Sebastian Karlsson förstår den frustrationen.
– Ja, det är klart att man kan vara besviken. Det är mycket känslor inblandade, det är det roliga med idrott. Visst, man hade väl hellre sett att de jublar än buar men i det läget är det nog svårt. Jag tycker dock inte man ska stirra sig blind på att Leksand är nykomling och ett sämre lag för det.
– Publiken har all rätt att bua när de är missnöjda och jubla när de är glada. Förhoppningsvis kan det bli mest jubel, sa Sebastian Karlsson.