Exakt hur mycket Anssi Salmela betytt för Linköpings HC är förstås omöjligt att säga.
Men de insamlade poängen säger så klart en hel del.
Utan Salmela i laget tog LHC 25 poäng på 17 matcher under hösten.
Ett snitt på 1,47.
Med Salmela i laget, efter debuten mot Brynäs i mitten av november, har det blivit 50 poäng på 24 matcher.
Ett snitt på 2,08.
– Jag har absolut inte spelat på min topp än. Det har varit en del bra matcher, men också för många dåliga och jag har inte hittat jämnheten. Det är mitt mål att göra det nu, säger han efter måndagsträningen i Saab arena.
Efter en strulig höst med hastigt uppbrott från kinesiska (!) KHL-laget Kunlun Red Stars värvades 32-åringen i höstas till Linköping – för spel i sin femte SHL-klubb sedan 2013. Först Modo, sedan HV71, Färjestad, Brynäs och nu LHC.
Facit så här långt: tre mål, nio assists och i snitt drygt 21 minuter på isen.
Nu, inför hemmamötet med Luleå och med slutspelet bara någon månad bort, säger han:
– För mig var det nog bra med ett uppehåll i i förra veckan. Jag behövde det för att kunna träna hårt och komma i bättre form. Planen som vi pratat om hela tiden är att jag ska bli bättre och bättre.
Många hyllar finländaren som en av de enskilt viktigaste faktorerna till LHC:s starka lyft på andra sidan nyår, men själv ligger han lågt och tycker att det är mycket som behöver förbättras.
– Jag kan mycket mer än vad jag visat hittills, säger han.
På vilket sätt?
– Jag har gjort för många misstag. Inte så att det kostat oss så många poäng, men ändå. Jag var borta från matcherna under en tid i höstas och det har jag känt av. Spelet går fortare och fortare och du måste verkligen vara i bra form för att hänga med. Numera är de yngre killarna redo direkt.
Under en brokig karriär har han upplevt stora delar av hockeyvärlden, men ofta pekats ut som välbetald legoknekt när han bara stannat ett år på samma ställe. Nu går kontraktet med LHC ut i vår och ingen vet vad som händer efter det.
Inte ens han själv.
– Det har varit ett tufft år, så helt ärligt tänker jag just nu bara på mitt eget spel. Framtiden får vi ta sen. Det kan vara lite stressigt att inte veta vart du ska ta vägen, men jag har vant mig vid det, säger Anssi Salmela.