På sociala medier, framför allt på det öppna supporterforumet på Facebook, diskuteras det som vanligt flitigt om laget som engagerar många Linköpingsbor, LHC. Ifjol var det positiva tongångar. I år är det tvärtom.
Vi ringde upp Niclas Wilhelmson, ordförande i supporterföreningen White Lions. Det blir ett långt samtal.
Jag känner dig som en ganska klok och balanserad supporter, men på sistone har det varit hårda ord från dig...
– Ja... Det blir ju så att man har mer passion när det gått så här pass illa. Som supporter lever man in i det. Vi har inte haft trycket i arenan som vi hade förra året och då vill man själv bidra mer. Det gör ju att det även tar extra på en när det går tungt, man engagerar sig så mycket. Jag har varit helt tom i sinne och själ när jag kommit hem från matcherna. Visst, vi är inte bortskämda med framgångar för LHC, men heller inte varit nere i botten mer än något år de senaste 10-15 åren. Vi är inte vana med att det går så här många matcher utan att det blir så många poäng, framförallt på hemmais, säger Wilhelmson.
Är det inte lite tidigt att vara arg - det är ju i mars de ska vara som bäst...
– Jag kan inte lika mycket hockey som de som jobbar med det, men samtidigt missar jag inte en minut av matcherna och tror mig lära mig och se saker hela tiden. Nu har jag sett otäcka tendenser som påminner om det där året när vi var en Arlbrandt-skridsko från kvalserien. Det finns ju så många exempel på lag som börjat illa och aldrig repat sig. Som Modo ifjol och LHC för några år sen. Samtidigt har jag sett potential i det offensiva spelet, bara det att vi inte är effektiva på något vis. Bakåt ser det däremot värre ut. För några år sen, när LHC hade bra ekonomi kunde man vara lugn och veta att någon klassvärvning skulle komma in, men så är ju inte läget riktigt nu.
Vad vill du ska hända?
– Jag känner Fredrik Emvall (manager) lite och tror på honom, men blir dock lite mörkrädd när han i supporterbaren senast fick frågan om hur man skulle ersätta Gustav Forsling. Han svarade "OM Forsling blir kvar"... Jag menar, det mesta pekar ju på det. Även om han skulle komma tillbaka – Forsling är ingen frälsare. En defensiv klippa måste in tycker jag, och det vet jag att många andra tycker också.
Spelarna som är här då?
– Jag hoppas på mer från de flesta. De som överraskat positivt är Eddie Larsson och Emil Kristensen. Eddie har en allroundsida som är rolig att se. Kristensen är ganska rejäl fysiskt... eller så framstår han som det i jämförelse med sina kollegor. Framåt vet jag inte om någon förutom (Vilmos) Gallo överraskat positivt. Det är få som har mer intensitet än honom och det är ju den hockeyn LHC vill spela. Sebbe (Karlsson) och (Emil) Sylvegård är såna spelare. Det är ju den hockeyn vi supportrar älskar och vill se.
Tränarna – vad kan de göra?
– Kasta om i kedjorna. Det har jag tyckt ett par matcher nu. Visst, LHC har visat sig vara ganska godkända i bortatabellen. Den nordamerikanska linan skapar, men gör inga mål. Olimb-bröderna kom tillbaka senast och såg ok ut i början av matchen tillsammans med en mycket piggare Niclas Bergfors, men sen försvann en av dem... Fortsätter vi så här, med att sätta ihop de tre spelare som ska producera mest är vi ju tillbaka i det gamla LHC-sättet där allt hänger på en kedja. Det vill jag inte.
På läktarhåll manar du ändå till att folk ska sluta upp bakom laget...
– Jag är definitivt inte nöjd med hur det sett ut på läktarna heller. Jag var väldigt besviken när vi mötte ärkerivalen HV71 i hemmapremiären och det var så pass lite folk i arenan. Ännu mer när det inte var smällfullt när den störste av dem alla (Magnus Johansson) hyllades med tröjan i taket. Det hade han varit värd många gånger om.
Är det värt att gå dit då?
– Jag tycker ju alltid det. Det är klart att man ibland tänker "vad fan gör jag här", som efter Leksands-matchen. Då var jag inte mig själv när jag gick därifrån. Men någon gång kommer en seger och de är riktigt härliga att få vara på plats på.
Är det här White Lions officiella hållning?
– Nej, det är min personliga. Men jag tror de flesta håller med mig.
Två matcher mot Djurgården nu - är det med ångest eller tillförsikt du ser fram emot de här matcherna?
– Jag ser fram emot dem på det viset att vi får spela helgmatcher mot just Djurgården. Vår del av publiken brukar vakna till stämningsmässigt när vi möter dem. Jag ska själv åka på min första bortaresa den här säsongen imorgon och det är jag pepp för. Kul koncept att få möta Djurgården två dagar på raken. Vi har inte varit så dåliga borta, så jag ser fram emot fredagsmatchen men lite mer skraj för lördagens möte.
Hur går det då?
– Jag tror det blir fyra eller fem poäng på de här två matcherna.
Är det hjärta eller hjärna som talar?
– Lite både och. Djurgården är inte asbra. De heller.